Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Konstruktionernas hållfasthetsegenskaper och dessas inverkan på formgivningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. KONSTRUKTIONERNAS HÅLLFASTHETSEGENSKAPER. 31
uppböjda. Sprickan har därför bildats vid balkens halva höjd och lutar c:a 45°. Mot
överkanten följer den ganska nära spänningslinjen för tryck och blir parallell med kanten.
Vid underkanten vållar betongens egenskap att krympa vissa störningar, som
åstadkomma att sprickan där följer längs med järnen. Fig. 52 visar sprickorna i en jämnstarkt
armerad balk. Här följa de ganska noga spänningslinjerna.
Fig. 52. Armerad betongbalk med skjuv- o. böjsprickor.
Fig. 53. Spänningslinjer i en böjd, kontinuerlig balk.
Fig. 54. Armering i en.böjd, kontinuerlig betongbalk.
Fig. 53 visar spänningslinjerna vid en kontinuerlig balk. Som det visas å fig. 30, har
man här dragning vid underkanten mitt emellan stöden samt vid överkanten mitt över
stödet. Härav erhållas de fulldragna spänningslinjerna för största dragning och de
prickade för största tryck.
Armeringen i en kontinuerlig betongbalk visas å fig. 54 i dess vanliga utseende, i
huvudsak följande spänningslinjerna.
Fig. 55 visar en balk,
som förutsättes orubbligt
inspänd vid sina båda
ändar. Om balkens ena ände
C—D skulle med bibehållen
vertikal riktning sjunka i
förhållande till änden A—B
enligt fig. 55, bleve
överkanten dragen från A1 mot
mitten, E1? och tryckt från
mitten till C1. Underkanten
bleve tryckt från B1 till
mitten, F15 och dragen därifrån
till D1. Huvudspänningarna
för dragning äro heldragna och för tryck prickade. Dragsprickan kan väntas falla efter
prickade linjen från B1 till C1. Fig. 57 är fotografi av en vanlig murbalk, vars ena
upplag satt sig i förhållande till det andra, med en dylik sned spricka som följd.
Spänningslinjerna giva en viss ledning vid en konstruktions dekorering med
natursten. Pelaren, som klädes med stenskivor, får nästan undantagslöst utseendet fig. 58.
Aven ett otränat öga ser utan vidare det riktiga i att lägga fogarna horisontella, vilket
överensstämmer med spänningslinjerna.
Om en balk skall dekoreras med natursten, faller man som regel för frestelsen att ordna
stenarna, som om de tillhörde ett valv (fig. 59), eller som om den dekorerande stenskivan,
vars bärkraft är mycket ringa, vore en verklig stenbalk (fig. 60). Endast sällan ser man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
