Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Pelare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. PELARE.
61
Fig. 124. Rester av Saturnus’ tempel, Forum Romanum. Pelare i sitt nuvarande skick nära
liknande uppställning enligt fig. 114.
Fig. 125. Doriskt tempel i Segesta, Sicilien. Ruinen
har vid. långsidornas mitt pelaruppställning enligt
fig. 114, vänstra och mellersta figurerna. I hörnen
föreligger Fall II a, fig. 116.
helt bestämd av Fall I:s uppträdande under byggnadstiden, vinkelrätt mot pelarraden.
Pelaren har gjorts lika i båda riktningar, någon hänsyn till pelaranordningens olikhet i
skilda riktningar synes icke hava tagits.
En fristående pelarkonstruktion med flera pelarrader bärande ett gemensamt
tak, så ordnat att pelarna i alla riktningar bli uppställda enligt Fall II a är svår att
påträffa i den monumentala arkitekturen. Fig. 128 är silosbotten i ett spannmålslagerhus
med renodlad uppställning, Fall II a.
Fig. 129, Rolandsmonumentet i Bologna (omkring år 1300) är ett både vackert och
enastående exempel på renodlad pelarhall. Pelarnas uppställningsanordning är närmast
Fall II a. Dock äro undre pelarradens
kapitäl knappast fullt inspända av den
tunna stenplattan. Verkan härav
behandlas nedan.
Där Fall II a medvetet eller
omedvetet — t. ex. genom ruinbildning som
å figg. 124 och 125 — uppkommit, är
uppställningen vanligen sådan (fig. 130),
att pelarens bredd vid basen, a2, är
större än vid övre änden a1? med
utbredd anliggningsyta vid båda. Är
en dylik pelare slank kommer dess
mittlinje, om vertikala lasten ökas tills
pelaren böjer sig, att te sig så, som
schematiskt visas å fig. 130. Lastens
verkningslinje måste gå genom
S-kur-vans vändpunkt, vilket inses genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
