Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Kupoler - Plattor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
HUSBYGGNAD.
mast en valvkupol av Panteons art. Den stora pilhöjden synes Florensdomen hava
lånat från Västasiens kupoler.
Bland svenska murade kupoler kunna nämnas taket över kryptan i Lunds domkyrka
(fig. 348) och centralkupolen över Katarina kyrka i Stockholm (fig. 349).
På sista tiden har firman Zeiss tagit instrumentteknikens skarpaste
precisionsme-toder till hjälp för att kunna framställa ett nära nog matematiskt riktigt sfäriskt skelett
av korta stålstänger, kring vilket skelett en tunn sfärisk platta av betong anordnas
genom påsprutning. Firman Zeiss har sålunda utfört utomordentligt lätta sfäri ska
kupoler avsedda för projektionsbilder av stjärnhimlen (fig. 350).
Några data från i plan cirkulära massiva kupoler återgivas å fig. 351.
Kupolen är i många fall en både vacker och ekonomisk lösning av
takkonstruktionen. Dess smidiga formgivning borde dessutom vara en dragningskraft. Trots detta
tillgripes den förhållandevis sällan. Orsaken är måhända delvis att dess beräkning bjuder
vissa svårigheter.
Plattor.
Fig. 352. Kvadratisk platta, upplagd
längs alla fyra kanterna. Diagram för
upplagstryck och moment.
Man kan låta valvkonstruktionen övergå i den raka bjälken genom att minska
valvets pilhöjd till + 0. På sid. 98 lämnas en översikt hur härvid valvverkan så
småningom ersättes av balkverkan. På samma sätt
kan man, genom att minska pilhöjden hos en
kupolkonstruktion ned till + 0, låta kupolen gå
över i den plana plattan.
Den plana plattan blev inom
husbyggnadskonsten av större intresse i och med tillkomsten
av armerade monolitiska betongkonstruktioner.
Före dessa förekommo visserligen plana plattor,
t. ex. i form av murade plana »valv» med upplag
på ett rums alla fyra väggar, men som plattan i
likhet med bjälken förutsätter böjande moment,
vilka vålla dragspänningar, kan den murade
plattan icke bliva en särdeles användbar
konstruktion. Man måste vara beredd på, ätt den
spricker där dragspänningar uppträda, och tillse, att i
den så spruckna plattan kan bildas en hållbar
kupolkonstruktion, på samma sätt som i den
spruckna, murade balken måste kunna bildas en
valvkonstruktion. (Jfr fig. 168.)
Fig. 352 visar en kvadratisk platta upplagd
längs sina fyra kanter. De böjningar, som
uppträda i en dylik platta, när den belastas, äro
av mycket komplicerad natur. Att så måste
vara fallet, inser man därav, att vid viss
belastning kan den från början plana plattan i en
punkt bliva böjd, lika i alla riktningar, så att
den inom närmaste parti formas till en sfärisk
yta; i en annan punkt kan plattan bliva böjd i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
