Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Plattor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADENS BÄRANDE DELAR. PLATTOR.
181
sadelform, således med böjning i motsatta leder i två mot varandra vinkelräta
riktningar, och med mjuk övergång dem emellan.
Fullt användbara approximativa beräkningsmetoder för plattor hava sedan länge
förelegat men först på senare år fått mera hanterliga former och kommit i mera allmänt
bruk.
Fig. 353. Korsarmerad håltegelplatta, upplagd å tegelmur.
Å fig. 352 äro inlagda några diagram, visande hur reaktionerna mot upplagen
fördela sig längs plattans kanter och huru stora de böjande momenten bliva i olika strimlor
av plattan. I hörnen kasta upplagsreaktionerna om riktning. Plattans hörn måste
därför förankras eljest lyfta de sig. Vid plattor, vilande på tegelmur, sker förankringen
ofta genom att plattan längs hela sin kant är förlagd i en fals å tegelmuren. Fig. 353
visar en dylik platta av armerad betong. I plattan har man ingjutit ett rutnät av
hål-tegel för att minska vikten och öka
isoleringsförmågan. Mellan hålteglen ligga
armeringsjär-nen i två vinkelräta riktningar. Plattan kallas
därför vanligen korsarmerad.
Även mellan balkar eller mellan balkar och
murar inläggas dylika korsarmerade plattor
(fig- 354).
Tjockleken på en dylik platta av massiv
betong göres såsom framgår av fig. 354 mindre
Fig. 355. Planbjälklag å pelare utan
särskilda kapital.
Fig. 354. Korsarmerad platta, upplagd å balkar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
