Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadens bärande delar - Säkerheter och belastningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
220
HUSBYGGNAD.
varit 4 (1.5 + 1.5) = 12 t/m2 och 10.5 t/m2 måst påläggas, innan bristning skett. 7
ggr uppgivna nyttiga last hade sålunda kunnat påläggas före brottets inträffande. Den
gängse metoden för beräkning av säkerhet ger alltså ingen direkt upplysning till
byggherren, vad hans bjälklag har för marginal mellan den uppgivna nyttiga lasten (kallad
rörlig last) och brottbelastningen. Ett bjälklag, som i isoleringssyfte eller eljest givits
en hög vikt, får onödigt hög verklig säkerhet, ett lätt bjälklag, t. ex. ett av dessa
trumskinn, som förmedlar ljudkommunikationen mellan våra hyresvåningar, belönas med
att endastjbehöva prestera en bråkdel av det tunga, välisolerade bjälklagets verkliga
säkerhet! I båda fallen blir den verkliga säkerheten större, än den i förordningarna
uppgivna. 4
I vissa konstruktioner blir den verkliga säkerheten väsentligt mindre än den enligt
förordningarna uppgivna. Fig. 422 visar krafterna vid anfangspelaren till ett valv.
Re är resultanten till vertikala lasten å
hörnpelaren och valvtrycket, vållat av valvets egen
vikt och fast last å valvet. Rr är valvtryck
mot anfanget, vållat av rörlig last å valvet,
t. ex. rörlig last å de bjälklag, som valvet bär
upp. Tillsammans giva dessa båda krafter en
resultant, ReSj, som vid pelarbasen vållar en
påkänning, nx, som må hava ett värde lika med
0.1 av brott hållfastheten. Ökar man rörliga
lasten å valvet till dubbla värdet, kommer
resultanten vid pelarbasen, Res2, att falla i dess
kant. Påkänningen blir då oändligt stor;
konstruktionen krossas vid pelarbasens kant och
kan i vidrigt fall instörta. Den nominella 10-faldiga säkerheten mot krossning var
således i verkligheten icke ens 2-faldig. Liknande fall finnas många. Fullt betryggande
enhetlighet skulle vinnas, om man i stället använde metoden, att egna vikten -f- s ggr
farliga rörliga lasten icke få giva påkänningar över brottgränsen, samt att egna vikten
+ 1 ggr rörliga lasten icke få vålla påkänningar över vissa värden, valda med tanke på
elasticitetsgräns och utmattning.
Belastningar av byggnadselementens egen vikt angivas nedan.
Fig. 422. Fördubbling av rörliga lasten flyttar
resultanten ut i hömet och krossar pelaren.
Rödtegel, ordinärt............. 1 500 kg/m3
> i ny mur............. 1700 »
> i torr > ............ 1600 >
Håltegel......................... 650 »
Klinker........................ 1 500 *
> i cementbruk.......... 1 900 »
Kalksandsten i ny mur .... 1800 »
> i torr > .... 1 700 >
Kalkbruk....................... 1 800 »
Cementbruk . . . . •........... 2 200 »
Betong......................... 2 200 »
» , armerad............... 2 400 >
Slaggbetong.................... 1 500 >
Sandsten....................... 2 400 >
Kalksten, marmor............... 2 600 »
Granit......................... 2 800 >
Glas........................... 2 600 >
Asfalt........................... 1 500 kg/m5
Sand, lös........................ 1 300 »
> packad......................... 1600 >
Grus, löst...................... 1 400 »
» packat......................... 1700 >
Lera, torr....................... 1 800 >
» våt............................ 2 200 >
Bränt kalkgrus.................. 1200 >
Torr sågspån........................ 250 >
Koksslagg, packad.................. 700 >
Kiselgur, löst...................... 450 »
» packat........................... 750 >
Torvströ, löst....................... 50 >
Furu och gran, lufttorr .... 700 >
> > » färsk............. 850 >
Ek och hårt trä..................... 850 »
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
