Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Grundläggning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. GRUNDLÄGGNING.
267
Grundläggning.
På grundläggningen ställes kravet, att den skall nedföra lasten av byggnadens
egen vikt och av dess belastning till fast mark och fördela lasten på denna, så att inga
besvärande sättningar inträffa. Vidare skall
grundläggningen skaffa ett torrt underlag
för murarnas baser och hålla källarlokalerna
torra.
Utgöres byggnadsgrunden av berg i
dagen eller på ringa djup under markytan,
kan som regel pelare och murar ställas
Fig. 487. Sänkbrunn med bottenspänt.
Fig. 486. Spåntschakt.
direkt på det renschaktade och pallsprängda berget. En tryckfördelande bas användes
på pelarna, om de äro av järn eller av mycket högvärdig betong.
Är berggrunden täckt av lösa jordlager av större mäktighet, men fri från
besvärande grundvatten, utför man med fördel spåntschakt för pelare ned till fasta berget
(fig. 486). Under murarna ställas dylika pelare med vissa mellanrum, 4 å 10 m eller
mera. Vid Kungsgatans i Stockholm byggnader hava dylika spåntschakt neddrivits
i Brunkebergsåsens grusmassor intill 20 m:s djup under förefintlig markyta.
Vill man gå ned med pelare genom grundvattnet till fast bergbotten och
länspump-ning av schakten möter svårighet, använder man gärna sänkbrunnar (fig. 487). Inne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
