Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Byggnadsteknik - Uppvärmning och ventilation samt rörinredning, av Johan Lidén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BYGGNADSTEKNIK. UPPVÄRMNING OCH VENTILATION SAMT RÖRINREDNING. 287
Uppvärmning av ett rum avser att täcka värmeförlusterna genom väggar och tak
samt förlusten genom utvädring av varm rumsluft. Värmetillförseln vid rummets
uppvärmning kan ske genom ett värmeelement i rummet av ett eller annat slag eller genom
inblåsning av varmlujt. Värmeelementen kunna antingen vara lokalt eldade, såsom
kakelugnar, kaminer, spisar e. d., eller erhålla sin värme från en värmecentral genom
rörledningar för varmvatten eller ånga. I vissa fall äro elementen elektriskt värmda.
Värmeelementens placering i rummet är vid lokal eldning som regel vid innervägg.
Rökgångar i yttervägg giva dåligt drag och kunna vålla farlig inrökning. Värmeelement
för varmvatten eller ånga placeras vanligen under fönstren. Detta är förmånligt ur
utrymmessynpunkt samt ger jämn värme över hela rummet. Värmeförlusterna bliva
stora, enär ytterväggen blir starkt uppvärmd.
Att uppvärmning vållar luftcirkulation i rummet kan enkelt förstås genom
jämförelse med leksaksballonger, fyllda med luft. De stiga, om de uppvärmas, ty volymen
Fig. 512. Luftcirkulation i kakelugnseldat rum (t. v.) och i rum med värmeelement vid fönstret
samt evakueringskanal (t. h.).
ökas och specifika vikten minskas härav. Ballongen lyftes då av omgivande kallare
och tyngre luft. Om ballonghöljet saknas, blir dock resultatet i avseende å luftens rörelse
detsamma, ty en liten uppvärmd luftkvantitet håller ihop ungefär som röken från en
cigarr. Om på en viss fläck i rummet luften värmes, rör den sig där uppåt. Om luften
däremot avkyles, sammandrager den sig, blir tyngre och rör sig nedåt.
Fig. 512 visar å vänstra figuren luftrörelsen i ett kakelugnseldat rum.
Luftströmmen går uppåt vid den varma kakelugnen och nedåt vid den kalla ytterväggen,
särskilt vid fönstren. Längs golvet strömmar den kalla luften från ytterväggen fram till
kakelugnen, värmes av denna, stiger upp och strömmar längs taket fram till ytterväggen,
där den kyles av och sjunker ned till golvet. Luftcirkulationen sveper sålunda genom
hela rummet och detta blir golvkalit. En del luft suges in i brasan och ersättes genom
friskluft från ventil eller från väggens otätheter.
Högra figuren av fig. 512 visar luftrörelsen i ett rum med värmeelement under
fönstren. Den kraftiga cirkulationen blir lokal vid ytterväggen, där uppåtgående
luftströmmen från värmeelementet och nedåtgående intill fönstret bilda en kraftig virvel.
Dessutom uppkommer svag luft virvel i rummet. Karakteristisk för denna
uppvärmning är samma temperatur i hela rummet och därmed frihet från »golvdrag». Huruvida
denna ensartade temperatur är särskilt nyttig för hälsan, är från fysiologisk synpunkt
icke utan vidare klart. Möjligt är, att den varierande temperatur, som åtföljer
kakel-ugnseldning, i allmänhet är nyttigare.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
