Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Husbyggnad, av Carl Forssell - Husbyggnadens formgivning - Konstnärliga kontra tekniska krav på en husbyggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
378
HUSBYGGNAD.
Fig. 599. Kurva visande minsta
kostnad å hallen, enligt fig. 598,
vid olika värden å förhållandet
mellan planmåtten, a:b.
Å fig. 599 äro minimivärdena å kostnaden avsatta för olika värden å a:b. Hallens
dimensioner, när dessa minimivärden inträffa, äro noterade å figuren. Av kurvan för
mini-mivärdena synes, att ganska stor variation i förhållandet a:b kan förekomma, utan
att kostnaden nämnvärt påverkas. Vill man offra en kostnadsökning av 5 % å det
absoluta minimivärdet, i ändamål att ernå vissa, mera harmoniska proportioner mellan
a och b, så har man möjlighet att låta a:b variera från 0.20 till 0.75. Om man tagit reda
på läget av minimipunkten, i detta fall a:b = 0.40, har man således ganska stora
variationsmöjligheter kring denna punkt, just därjör att kurvan alltid är horisontell i
minimipunkten.
Jämför man kurvorna å fig. 598 och 599 med varandra befinnes, att ju närmare
förhållandet a:b ligger 0.40, ju större variationsmöjlighet finnes för värdet å höjden,
utan att kostnaden överskrider den absoluta
minimi-kostnaden med mer än 5 %. För a:b = 0.5, kan
höjden sålunda variera från c:a 12 m (a X b X h =
20.5 X 41 X 12 m) till c;a 19 m (a X b X h = 16
X 32 X 19 m). Är a:b = 0.25, blir användbara
höjd-variationen från c:a 10.5 m (a X b X h = 15.5 X
61.5 X 10.5 m) till c:a 15m(a X b X h = 13 X
52 X 15 m). För a:b = 0.75 skulle endast obetydlig
variation i höjden eller mellan c:a 14.5 till 16 m vara
användbar.
En dylik variation av kostnaderna med intill 5 %
ovan absoluta minimum kan strängt taget betraktas
som en lyx, oförenlig med kravet på minimiek vatio
-nens tilllämpning. Härvid bör dock beaktas, att varje
kostnadsberäkning inrymmer osäkra faktorer. 5 %
beräknad kostnadsskillnad mellan två alternativa förslag kan mycket väl försvinna när
vid utförandet verkligheten träder in i stället för än så omsorgsfullt prövade
antaganden. De alternativ, som ligga mellan beräknade absoluta minimikostnaden och läget
5 % däröver, kunna därför i viss mån anses likvärdiga i kostnadsavseende.
Av denna undersökning av ett tämligen typiskt byggnadsproblem framgår, att
konstnärens strävan, att efter sina intensioner få variera former eller dimensioner, kan
få tillfredsställas inom ganska vid ram, utan att byggnadsfackmannens skyldighet,
att lösa sin uppgift med minsta möjliga medel, åsidosättes. Villkoret är dock att
variationerna ske kring läget för minimivärdet. Den primära och för det följande arbetet
grundläggande uppgiften är att finna, hur kostnadskurvorna förlöpa vid olika varianter av
byggnadens anordning och inom vilka gränser variationen kan ske. Att inom denna
ram skapa ett konstverk blir sedan arkitektens svåra, men också tacksamma uppgift.
Där fattigdom obönhörligt framtvingat detta arbetssätt, blir resultatet mången gång
konstnärligt fulländat och står sig genom tiderna, då nyklassicism eller annan grannlåt
kanske rakas bort, som gipsornament för närvarande plånas ut från gamla fasader.
Den konstteori, som formulerats i Hans Larssons ovan citerade tes och som säger,
att för arkitekten helhetsvy och helhetskänsla av linjespelet måste gå först, rör att
resultatet skall bliva konst, har säkert kostat vårt land 100-tals miljoner kronor. Ty ett
konstnärligt byggnadsverk vill självfallet varje arkitekt skapa och måste därför söka finna
helhetsvyn och linjespelet. Troheten mot uppgiften kräver sedan, att i denna helhetsvy
och i detta linjespel, som arkitekten visionärt har skådat, inpressas de uppgifter bygg-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
