Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägarnas historiska utveckling. Vägtyper i Sverige och utlandet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
II.
LANDSVÄGAR OCH LANDSVÄGSFORDON.
Av civilingenjörerna H. Liljestrand och E. Paul Wretlind.
Vägarnas historiska utveckling. Vägtyper i Sverige och
UTLANDET.
Historisk utveckling. En väg är i vidsträcktaste mening en kommunikationsled.
Dess enklaste form kan sägas vara en banad del av terrängen. Från denna
ursprungliga typ har vägen under tidernas lopp utvecklats till många olika former, av vilka var
och en bestämts av de ändamål och trafikslag, som den är avsedd att tjäna. I denna
historiska utveckling stå som två tydliga milstolpar uppfinnandet av hjuldonen och
motorfordonet.
Vattendragen voro de tidigaste kommunikationslederna; människans redskap voro
då ännu alltför ofullkomliga för att kunna användas till egentlig vägröjning. Efter
hand grep odlingen omkring sig, befolkningen sökte sig inåt landet och gångstigar för
människor och husdjur uppstodo, som så småningom röjdes ut till vägar.
Dessa kommunikationsleder voro alltså av primitivaste slag. Uppfinnandet av
hjuldonen blev en betydelsefull vändpunkt. För att kunna tillgodogöra sig hjuldonens
fördelar, tvingades man att ägna en helt annan omsorg åt vägarnas utförande än vad
som förut varit fallet. Hjuldonet och vägen hava alltsedan dess utövat en oavbruten
växelverkan på varandra. Varje ökning av hjuldonens lastförmåga har framtvingat
bättre vägar och i den mån vägarna förbättrats, har fordonstekniken gått alltmera
framåt.
I och med att samfärdsmedlen förbättrades, blevo vägarna av alltmera vidsträckt
betydelse; från början hade de ju endast tjänat de lokala behoven. Strategiska skäl
torde redan tidigt hava spelat sin roll vid väganläggningar. De romerska härvägarna
äro exempel härpå. De s. k. kungsvägarna — vilka antagligen även tjänade
strategiska ändamål — tillgodosågo den första, mera regelbundna persontrafiken på längre
distanser i form av postdiligenserna. Dessa vägar, som ju efter nutida bedömning
voro av ganska primitiv beskaffenhet, tjänade också som trafikleder för
varutransporterna från handelsstäderna till dessas uppland och möjliggjorde fraktandet av kol, järn
och trä till och från hyttorna. Från dessa större trafikådror utväxte ett allt finare
förgrenat nät av små vägar, tjänande de lokala behoven.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
