Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägarnas avpassande efter trafiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGARNAS AVPASSANDE EFTER TRAFIKEN.
399
på året, t. ex. en på våren, en på sommaren och en på hösten, då trafiken högst
avsevärt varierar efter årstiden. Av samma skäl bör varje räkning omfatta minst en vecka;
såväl lördagar och söndagar som särskilda högtids- och marknadsdagar brukar
nämligen trafiken betydligt överstiga den normala. Däremot torde man för varje dygn
kunna inskränka sig till tiden från klockan 6—7 f.m. till kl. 8—9 e.m. Nättrafiken är
i regel mycket obetydligare, endast 10—15 % av den nämnda dagtrafiken.
Fordringar på vägen. Den vanligaste indelningsgrunden för vägar har ofta varit
vägbredden. Hänsyn bör dock tagas även till vägens bärighet, lutningar, kurvor m. m.
En bestämd klassindelning är därför, som förut påpekats, i allmänhet icke lämplig,
då en viss väg kan behöva stor bredd utan att bärigheten behöver uppgå till den högsta
klassens fordran. Svenska vägar indelas numera officiellt i landsvägar, vanliga
bygdevägar, enkla bygdevägar och ödebygdsvägar, för vilka de närmare bestämmelserna
nedan angivas i sammandrag.
Vägens bredd bestämmes av fordonens bredd och tyngd samt av trafikens täthet
och hastighet. Utan särskilt tillstånd få svenska motorfordon ej vara bredare än 2.10 m.
Största tillåtna hjultrycket är 2 000 kg. Vid vanliga, medelgoda grundförhållanden
blir tryckfördelningen för detta hjultryck tillräcklig vid en bredd på vägrenen av 0.3 m.
Om spelrummet (felkörningsmarginalen) tages till 0.9 m, skulle en »enkelspårig» väg
för största fordonsbredd och hjultryck få en bredd av 2 x 0.3 -i- 2.10 + 0.9 = 3.6 m.
Om ännu en körfil om 2.10 m tillkommer, ökas bredden till 5.7 m. För ytterligare varje
körfil tillägges fordonsbredden 2.10 m plus spelrummet 0.90 m.
Man beräknar, att i en fordonsfil 500—900 fordon i timmen kunna framsläppas
med 45 km hastighet och med tillräckliga bromsningsavstånd mellan fordonen. Skall
vägen kunna utnyttjas så fullständigt, måste dock för vardera körriktningen finnas
reserverade områden för en stående fordonsfil. För denna brukar beräknas en bredd av
2.5 m. Således skulle en huvudväg med en trafik av nämnd storleksordning hava en
minsta bredd av 5.7 + 5.0 m = 10.7 m.
Därvid förutsättes dock att alla fordon hava samma hastighet. Skall förbikörning
äga rum, måste härför minst en körfil om 3.o m reserveras, och bredden ökas då till
13.7 m.
Vägytan är beroende av trafikens tyngd och de olika fordonens och trafikenheternas
beskaffenhet. För hästfordon eller rättare för draghästarna är en mjuk körbana av
grus angenämare och mindre påfrestande än en hård permanent beläggning av t. ex.
betong. För motortrafiken äro icke sliriga och dammfria körbanor bäst. I allmänhet
kan sägas, att vägytan skall vara slitstark, fast och jämn, fri från slirighet, damm och
buller. Ur nationalekonomisk synpunkt böra de sammanlagda kostnaderna för
anläggning, underhåll och trafikering utgöra ett minimum. — Varje vägyta erbjuder ett
visst rullningsmotstånd för fordonen. Detta rullningsmotstånd beror även på fordonets
konstruktion, vilket är nämnt i ett föregående kapitel — det blir t. ex. mindre för
en fjädrad än ofjädrad vagn, för kullager i stället för glidlager, för stora hjul i
motsats mot små. För en viss vägyta uttryckes motståndet genom ett motstånds
-tal, som för de permanenta beläggningarna — sten, asfalt eller betong — är vida
mindre än för grus- och makadamytorna. Detta utvecklas vidare i samband med vägens
lutning.
En vägs plansträckning skall vara gen, så att transportlängden blir möjligast kort.
Ur trevnadssynpunkt är det önskvärt, att icke alltför långa raksträckor ligga synliga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
