Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägarnas avpassande efter trafiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
400
LANDSVÄGAR OCH LANDSVÄGSFORDON.
för resenären — vägen blir då föga omväxlande. En dylik enformig sträckning
und-vikes lämpligen genom svaga vinkeländringar i våglinjen eller genom profilförändringar.
Sådana vinkeländringar måste dock göras små, ty ur trafiksäkerhetssynpunkt äro såväl
horisontal- som vertikalkurvor skadliga. Det bör särskilt framhållas att på livligt
trafikerade vägar även svaga kurvor med stor radie äro olämpliga, om icke
tillräckligt lång raklinje finnes mellan dem. På sådana vägar förekommer vanligen blandad
trafik med såväl långsamma som snabba fordon och förbikörning måste ofta äga rum.
Varje passerande försvåras emellertid i hög grad just av dessa svaga kurvor, som på
mycket långt håll försämra sikten för den fordonsförare, som skall köra förbi.
Vid bestämmandet av en vägs plansträckning måste numera tagas hänsyn till
motorfordonets hegemoni inom vägtrafiken — vilken kommer att bliva alltmera
utpräglad. Kurvor — framför allt horisontala — måste därför, som ovan sagts, i
möjligaste mån undvikas. I Sverige anses den lämpliga minimiradien för landsvägar vara
300 m. Sjunker vägens klass minskas ju även fordringarna på radien, som i så fall kan
tagas till 200 m, och stundom göres ännu mindre. Användes en radie av 150 m eller
mindre bör dock kurvan breddas åt innersidan, i enlighet med vad nedan angives.
En vägs lutning medför, att vid ett fordons förflyttning uppför ett motstånd
tillkommer, som måste övervinnas. Detta motstånd adderar sig till det förut omnämnda
rullningsmotståndet och är approximativt lika med fordonets bruttovikt multiplicerad
med lutning stalet. Med lutningstalet menas förhållandet mellan backens höjd och längd,
antingen uttryckt i antal längdmeter per 1 m:s höjdändring (t. ex. 1 : 10, 1 : 20 o. s. v.)
eller i höjdändring per 1 000 längdmeter (t. ex. 10 : 1 000 — 10 »promille» —, 50 :1 000
— 50 °/00 el. 50 promille). Vid färd utför backen verkar »lutningsmotståndet»
pådrivande och kan föranleda ett behov av bromsning. I lutningen 1 : 20 är lutningstalet
således 1/20 eller lika’stort som rullningsmotståndstalet å god grusad väg, som synes av
nedanstående tabell. En häst kan under ett par minuter fördubbla sin dragkraft utan
överansträngning och kan således flytta samma last uppför en 150 m lång backe i 1: 20,
som han drager på horisontell grusad väg. Denna omständighet förklarar, att vi hos
oss sedan länge haft 1 : 20 — 50 °/00 — till maximilutning.
Tack vare de permanenta beläggningarnas låga rullningsmotstånd bliver ju
motståndsökningen i en backe, belagd t. ex. med asfalt, procentuellt mycket större än i en
grusbacke. Å andra sidan äro backar, som ej överstiga 1 : 20, av ganska ringa
betydelse för de moderna motorfordonen och i varje fall mindre hindrande än kurvor i plan.
Vägens utseende är av betydelse dels för trafikanterna och dels för de närboende.
En smal och backig, lös och smutsig väg är för båda de nämnda kategorierna till
besvär och grämelse, under det att en bekväm, välskött och vackert planterad väg är en
prydnad, som allmänt uppskattas.
Motståndstal för några olika körbanor. För att beräkna motståndet för ett visst
fordon på en horisontell väg, multipliceras bruttolasten — fordonet + lasten — med
ifrågavarande körbanas rullning smotstånd stal.
Körbana: Motståndstal:
Lös sandväg..............................................................c:a 0.15—0.20
Dålig jord- eller grusväg................................................>0.10
Fast, grusad väg.........................................................> 0.05
God makadamväg ..........................................................» 0.03
Stensättning ............................................................» 0.02
Asfalt och betong........................................................» 0.01
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
