Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägars byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
414
LANDSVÄGAR OCH LANDSVÄGSFORDON.
cm och längd 15—20 cm. Dessa mått kunna dock ytterligare något variera beroende
på trafikens tyngd och täthet. I olikhet mot övriga stensorter är stenen här tuktad,
d. v. s. sidorna äro mejselhuggna och stenen har tämligen parallellepipedisk form.
Fogarna bliva därför täta; stenens relativt stora längd och djup skänka därjämte en
ovanligt stor bärkraft åt sättningen. Grusbäddens tjocklek är 15 cm och stenen
ned-stötes som vanligt i tre omgångar inalles cirka 5 cm. Själva sättningen utföres antingen
i parallella rader tvärs över körbanan eller efter 45°:s linjer på ömse sidor om körbanans
Fig. 643. Boulevard med smågatsten i »solfjädersättning».
mittlinje. I stigningar, som ej böra överstiga 55 °/00, vändas de räta vinkelspetsarna
nedåt backen, varigenom radfogarna i möjligaste mån skyddas för urspolning vid
regnflöden o. d.
Smågatsten torde vara det modernaste stensarrnmgsmaterialet och är
betydligt billigare än storgatstenen. Den kom först till användning i Tyskland och andra
större importländer för gatsten, då det gällde att i möjligaste mån nedbringa de höga
frakterna. Smågatstenen är huggen men ej tuktad. Formen är i huvudsak kubisk
och med de moderna huggningsmaskinerna erhålles en ganska jämn sten. De vanliga
kantlängderna äro 6—8 cm, 8—10 cm och 10—12 cm. Stenens bärkraft är naturligtvis
avsevärt mindre än storgatstenens, och fordringarna på underbädden måste därför
vara större. Sättgrusbäddens mäktighet bör vara 8—10 cm i löst mått; stenen nedstötes
på vanligt sätt cirka 3 cm. Sättningen kan ske i paraboliska eller cirkulära bågar,
varvid en båges korda vanligen tages cirka 1.5 m. Detta mått varierar något efter
körbanans bredd, så att kordans mått blir en jämn multipel av körbanebredden. Vid
vardera körbanekanten sättes en s. k. halvbåge för att få god anslutning. Stor vikt måste
läggas på att fogarna icke bliva kilformiga — öppna sig mot bågens periferi. Ej heller
få några genom flera stenrader gående fogar uppstå; stenarna måste vid sättningen
så väljas, att varje rads fogar ligga något förskjutna i förhållande till den näst
föregåendes. I lutningar, vilka ej böra överstiga 85 °/00, vändas bågarnas hjässor uppåt
backen för att genom valwerkan öka sättningens hållfasthet.
En tätare sättning erhålles med diagonala rader, som bilda 45°:s vinkel med kör-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
