Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägars byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
VÄGARS BYGGNAD.
415
Fig. 644. Diagonalsättning med bågformig
anslutning mot stödkanten.
banans mittlinje. Fogarna bliva mindre än vid bågsättning; särskilt när stenens form
är rätvinklig, kommer detta system till sin rätt. Bågsättningen medgiver något större
variation i stenens form, då ju man där kan utnyttja kilformad och olika stor sten.
Diagonalerna anslutas stundom till körbanans kanter medelst halva, triangulära stenar.
Dessa stenar äro emellertid svagare och orsaka
extra arbete och en bättre anslutning erhålles
genom att avsluta diagonalerna med
åttondels-bågar, som ansluta med räta vinklar både till
stenrader och sträckskift.
Vid smågatstensättning kan en del av
stöt-ningsarbetet ersättas med maskinvältning under
vattning. Vältens vikt bör vara 10—15 ton.
Bitumiuösa beläggningar. De bituminösa
beläggningarna innehålla som bindemedel
bitu-men i någon form — asfalt- eller tjärämnen.
De bilda en omfångsrik klass av varaktiga
beläggningar — snart sagt ett oändligt antal olika
asfaltpreparat och blandningar hava patenterats.
Man kan konstatera, att de bituminösa
beläggningar, som utföras med varmt material, ännu
så länge hava kommit till vida större användning än de, som påläggas i kallt tillstånd.
Nedan beskrivas i korthet de beläggningstyper, som kunna sägas vara standardiserade
och allmänt använda.
Stampasfalt utfördes första gången 1854 i Paris och har sedan dess i stor
utsträckning använts i de flesta europeiska storstäder. Den utgör en synnerligen
högklassig beläggning med ovanligt vacker och jämn yta; nackdelarna äro hög kostnad,
och stor halkighet, i synnerhet vid fuktig väderlek; därjämte måste största noggrannhet
iakttagas vid utförandet. Stampasfalten består av ett ungefär 4 cm tjockt slitlager
av asfaltstenmjöl, som lägges på ett bärlager av 15—30 cm tjock betong. Själva
asfalt
Fig. 645. Asfaltsjö på Trinidad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
