Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Vägars byggnad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
418
LANDSVÄGAR OCH LANDSVÄGSFORDON.
bindning. Sandasfalt kan läggas i stigningar upptill 25 °/00, enär den icke är lika hal
som stampasfalten.
Asfaltbetong. Särskilt i U. S. A. hava inom denna klass en mängd
specialblandningar patenterats. Generellt sett motsvarar emellertid asfaltbetongen
cementbetongen; själva bindemedlet är bitumen i stället för cement. De minerala
beståndsdelarna, makadam, sand och eventuellt stenmjöl, Portlandscement el. dyl., upphettas
och blandas under tillsättande av det bituminösa bindemedlet. Vanligen sker
blandningen maskinellt, men undantagsvis kan handblandning förekomma. Den varma
»betongen» fraktas till arbetsplatsen och utrakas till en jämn tjocklek av 6 till 8 cm.
Därpå maskinvältas beläggningen, som samtidigt noga kontrolleras och justeras.
Ovanpå det vältade lagret, vars yta bör vara fullkomligt ren och torr samt helst ännu
varm, utsprides ett tätande skikt av flytande asfalt. Därpå täckes hela ytan med ett
tunt lager skarpkantigt grus, varpå vältning åter vidtager, ända tills gruset är väl
nedvältat, alla håligheter fyllda och ytan fullständigt tät. — Ovannämnda
förfaringssätt varieras på flera sätt. Så t. ex. brukas ibland två eller flera olika lager av
asfalt-betong, som utföras ovanpå varandra och tätas som nämnt. Vältningen efter
yt-asfalteringen kan ofta utan skada utelämnas.
I stället för asfaltämne som bindemedel användes även tjärpreparat och
beläggningen kallas då tjärbetong. Tarmac är en välkänd tjärbetongtyp, under det att T opeka,
Bitulithic och Warrenite äro exempel på speciella asfaltbetongbeläggningar. Asfaltbetong
lägges ibland på cementbetongbädd, men även ofta på gammal vägbana eller annan
god grund. Dess yta lämnar så pass gott fäste, att beläggningen kan användas i
stigningar upptill 40 °/00.
Asfaltmakadam innehåller samma beståndsdelar som asfaltbetongen men
skiljer sig från denna i utförandet. Det bituminösa bindemedlet blandas i asfaltbetong
in i massan — vilket uttryckes med namnet »betong». Vid asfaltmakadamen utbredes
först makadamen i ett lager, vanligen 5—7 cm tjockt. Sedan makadamen vältats,
utsprides bindemedlet, asfalt- eller tjärbitumen i flytande form och helst upphettat samt
med eller utan sand. Vältningen av makadamen kan också skjutas upp till efter
bindemedlets utläggande; asfaltåtgången blir i så fall betydligt större, varemot dock bättre
penetration erhålles. Sedan bitumenlagret utspritts, pressas makadamen tillsammans
medelst vältning. Därefter följer stundom en tätande strykning med flytande bitumen,
varpå ytan täckes med ett tunt gruslager. — Ovan beskrivna utförande av
asfalt-makadam eller tjärmakadam (bindemedel — tjärbitumen) varieras på åtskilliga sätt,
liksom fallet är med asfaltbetongen. Spridningen kan ske för hand och maskinellt, flera
lager på varandra utföras stundom etc. Samtliga metoder hava dock samma fel i
jämförelse med asfaltbetongen; bitumenåtgången blir betydligt större utan att slutresultatet
förbättras. Penetrationen blir avsevärt sämre och bindemedlets fördelning ojämnare.
Däremot har asfaltmakadam den fördelen att erfordra enklare maskiner. Asfaltbetong
måste emellertid betraktas som den överlägsna av dem båda.
Asfaltplattor tillverkas av stampasfalt eller av sandasfalt. Dessa plattor,
vilka vanligen hava en dimension av 25 x 25 cm i fyrkant och en tjocklek av 2 1/2 eller
5 cm, pressas i formar under mycket stort tryck. Fördelarna med denna beläggning
äro, att inga egentliga maskinella anordningar behöva ifrågakomma på arbetsplatsen,
och att själva arbetet kan utföras på kort tid. Beläggningen blir dock kostsam och
fogarna utgöra svaga punkter. Grunden måste vara fullt bärkraftig och består alltid
av cementbetong. På denna läggas plattorna i ett lager av cementbruk i blandning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
