Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Landsvägars underhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
424
LANDSVÄGAR OCH LANDS VÄGSFORDON.
av ganska kort varaktighet och metoden blir därför ganska dyrbar. Genom att
tillsätta klorkalcium till vattnet, eller också genom att utsprida ett tunt lager av detta
salt över vägbanan, erhåller man en betydligt långvarigare verkan. Klorkalcium
upptager nämligen fuktighet ur luften och kan därför göra god nytta på torra orter, där
regnskurar ej för ofta spola bort saltet. En svensk produkt för ytbehandling är
sulfit-luten, som ganska mycket kommit till användning. Till en början försökte man med
avfallsluten från sulfitfabrikerna; denna lut visade sig dock vara alltför frätande. Man
har emellertid nu lyckats framställa en neutral produkt, som föres i handeln såväl i
vätskeform som i starkt koncentrerad, fast form. Sulfitluten har mycket
dammbindande verkan till följd av de ingående limämnena, som sammankitta vägytan.
Yt-tjärning betecknar det f. n. högsta stadiet av ytbehandling och har beskrivits i det
föregående å sid. 412. Utom de nämnda materialierna användas även många olika slag av
oljor och oljeemulsioner.
Underhåll av de permanenta beläggningarna behöver, söm
också namnet antyder, endast förekomma i mycket ringa utsträckning. Det inskränker
sig till lagning av smärre hål och sprickor, vilket i regel varken fordrar mycket arbete
eller några invecklade specialredskap. Beträffande dränering, vägkanter etc. gäller
vad förut sagts.
Underhåll vid snöföre. I länder med snörika vintrar fordrar underhållet
vid snöföre en grundlig organisation. Man strävar numera efter att kunna utnyttja
den vanliga fordonsparken hela året om. Om man endast tager hänsyn till
driftkostnaden — rullningsmotståndet och följaktligen även bensinåtgången bliva avsevärda
i lös snö — lönar sig nationalekonomiskt sett i vårt land fullständig snöröjning redan
vid en trafik av 10 bilar per dygn. Dessutom ökas trafiksäkerheten i hög grad genom
snöröjning.
En god organisation för vinterväghållning bör snabbt kunna träda i funktion, när
så erfordras. Snön går lättast att bortskaffa när den är nyfallen, och snöröjningen bör
därför äga rum omedelbart efter snöfall. I glesare bebyggda trakter med liten trafik
kan underhållet organiseras så, att en vägsträcka av 2—-8 km längd skötes av 1
hästplog samt ett ploglag. — Vid starkare trafikerade vägar lönar sig motorplogning; de
moderna motorplogarna kunna medhinna mycket långa vägsträckor tack vare sin styrka
och sin hastighet, vilken kan uppgå till 20—30 km i timmen. En lämplig typ av
motorplog är en tung lastbil, som utrustats med något av de många plogfabrikaten.
Vid arbetets utförande beaktas följande:
Vägkanterna följas vid plogningen. Dessa kanter skola enligt väglagen utmärkas
för plogningen, som försiggår med styrbara plogar. För biltrafiken är det viktigt att
vägkanten är väl skönjbar, eftersom det ofta kan vara lika frestande som riskabelt att
taga ett snöfyllt dike för väg.
Körbanan bör likväl plogas till full bredd, så att icke höga snövallar vid
vägkanterna minska det effektiva utrymmet för trafiken. Dylika snövallar hava också
olägenheten, att de dämma upp vattnet vid töväder, varför genomstick måste göras
ut till diket. En snövall bör vara låg, så att den icke hindrar, att snön vid en kommande
plogning föres ut till kanten. Fördenskull äro de plogar bäst, som genom sin
konstruktion slunga snön ut över vägkanten; i värsta fall kan ju en snövall flyttas utåt genom
förnyad plogning. Plogningen bör ske tillräckligt djupt. Det lager av snö och is, som
kvarlämnas ovanpå vägytan, bör icke vara tjockare än 10 cm. Denna snöbana åverkas
av hjuldon, vilka riva upp hål och spår i snöytan. Särskilt kunna hjulspåren bliva
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
