Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Landsvägar och landsvägsfordon, av H. Liljestrand och E. Paul Wretlind - Landsvägars underhåll
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LANDSVÄGARS UNDERHÅLL.
423
banan packas av trafiken till en hård och fast yta. — Vid större trafik brukar man
numera använda sig av s. k. rörligt gruslager. Härmed menas, att ett gruslager hålles
utbrett över vägens yta, vilket lager trafiken icke får tillfälle att packa till hård
konsistens. Vägen ytbehandlas vid lämpliga tillfällen med hyvel, som genom att till
körbanans mitt åter införa det grus, som trafiken kastat ut mot kanterna, bringar vägens
sektion till riktig form. Samtidigt fyllas håligheterna av grus, och ytan jämnas.
Det ovan sagda hänförde sig till det löpande underhållet. Som förut nämnts, måste
också en tillförsel av nytt material äga rum. Denna bör koncentreras till höst och vår,
men kan naturligtvis även ske successivt. Vid höstgrusningen äro vägarna längsta tiden
mjuka, vid vårgrusningen återigen torka de vanligen upp så fort, att förbandet
mellan gamla vägbanan och en större kvantitet nytt material blir dåligt. Bäst är därför
en grundlig höstgrusning samt en följande komplettering därav på våren och under
sommaren. Nytt material behöves icke blott på grund av den av trafiken orsakade
förslitningen, utan även därför att gruskornen småningom pressas ned i vägbanan och gnidas
sönder mot varandra.
Vi hava ovan i stora drag beskrivit en grusvägs underhåll med grus. För
underhåll av icke permanenta beläggningar äro de två huvudmaterialierna grus och makadam
(eller singel). En sund utveckling går i sådan riktning, att man söker göra en väg
oberoende av tjällossningarnas verkningar. Då grus är ett vida mer tjälkänsligt material
än makadam, följer därav, att enbart grusunderhåll icke är framsynt. Underhåll med
enbart grus blir en åtgärd för ögonblicket, under det att användande av grus
tillsammans med makadam betecknar en vägförbättring. Man överför därigenom småningom
grusvägen till den högre stående klassen av vägar, makadamvägen. Ett underhåll
med såväl grus som makadam är således, vad som bör rekommenderas, och i tillämpliga
delar gäller då, vad nedan beskrives.
Makadamvägars underhåll. En rationellt byggd makadamväg kan
underhållas på följande sätt. — Man använder sig av rörligt gruslager på samma sätt,
som förut beskrivits. Själva slitlagret flikas och gruslagret påspädes, eventuellt i flera
års tid. Sedan utföres en större reparation; vägen upprives, ny makadam påföres,
vattnas och vältas hårt, varpå åter grusas. Man strävar i allmänhet efter att hålla vid makt
ett makadamlager av 10—15 cm tjocklek. Makadamen bör vara sorterad, vanligen
mellan 3—6 cm. Singel, d. v. s. rund sten, kan också användas i stället för makadam;
singel har fördelen att under tidernas lopp hava blivit »sorterad», så att huvudsakligen
de hårda beståndsdelarna återstå. Den bildar däremot sämre förband än makadamen
på grund av sin runda form.
En annan metod för underhållet består i att varje år en viss makadamkvantitet,
som motsvarar såväl nötningen som nedpressningen, tillföres vägen. Ofta torde en
kombination av dessa båda metoder utgöra en lycklig lösning.
I själva verket äro likväl endast ett fåtal »makadamvägar» byggda på rationellt
sätt. De vanligaste vägbanorna äro »blandade» och hava tillkommit genom att utom
makadamen även finare material, grus, pinnmo, t. o. m. lera, hava använts vid
underhållet. Den enklaste förbättringen är då en upprivning av vägen till erforderligt djup,
bortsortering genom harpning av det fina, tjälkänsliga materialet och påläggande av
nytt slitlager.
Dammbindande medel. För att binda vägdammet och därigenom även
konsolidera vägytan användas en del metoder, som redan något berörts i en föregående
avdelning. Bevattning förekommer speciellt i städer och samhällen; dess verkan är dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
