Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Velocipeden, automobilen och motorcykeln, av E. Hubendick - Den motordrivna vagnen; automobilen och motorcykeln - Den elektriska automobilen - Svenska insatser på automobilområdet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
486 VELOCIPEDEN, AUTOMOBILEN OCH MOTORCYKELN.
Det kan nu frågas huruvida den elektriska eller den förbränningsmotordrivna
vagnen har framtiden för sig. Denna fråga torde ej vara svår att i allmänna drag besvara.
Båda systemen hava framtiden för sig, i det att de äro hänvisade till olika
arbetsområden. Den elektriskt drivna vagnen är beroende av tillgången på elektrisk ström för
laddning av ackumulatorbatterierna och sålunda hänvisad till de orter med kommunala,
statliga eller industriella elektricitetsverk, som leverera likström. Den med
förbränningsmotorer drivna vagnen, vilken i allmänhet använder bensin såsom bränsle, är
däremot oberoende, i det att den kan påfylla sitt bränsleförråd när och var som helst och
utan svårighet medföra bränsle för en betydande vägsträcka.
Svenska insatser på automobilområdet.
Även några svenska män hava på ett rätt tidigt stadium sysslat med
automobil-problemet. Den förste i ordningen är efter all sannolikhet målaremästaren J.
Ceder-holm i Ystad, vilken efter åtskilligt arbetande och funderande kom därhän, att han år
1889 hade ritningar till en ångvagn. Hans yngre broder, som var smed, flyttade 1890
till Ystad och satte där upp en smedja och i denna förfärdigades, på lediga stunder,
vagnen. Efter två års arbete stod denna äntligen färdig samt provkördes en söndag på
sommaren 1892. Färden gick från torget i Ystad till den s. k. sandskogen. Ett stycke
på vägen inne i sandskogen, efter c:a 3 km färd, gick något i styrmekanismen sönder och
innan vagnen hunnit stannas hade den kört ut i den lösa jorden vid sidan av vägen.
Vagnen fick sålunda återtransporteras till smedjan för förbättringars utförande.
Målaremästare Cederholm har för en del år sedan berättat följande: »Jag bodde på 1880-talet
i Ystad och hade strax utanför staden byggt mig en villa. Några kommunikationer
fun-nos naturligtvis icke och så småningom kom jag på tanken att bygga mig en mekanisk
vagn, som jag skulle kunna åka ut med på söndagarna. Explosionsmotorn var ju icke
känd den tiden, i varje fall hade jag icke hört talas om den, och jag tänkte mig därför
en ångmaskin som drivkraft. Jag gjorde upp många utkast till bilen, och tog sedan
min broder, som var smed, till hjälp med bygget. Jag ville naturligtvis ha allt så billigt
som möjligt, och gjorde därför allt så enkelt som möjligt, men det tog tid i alla fall, och
först år 1892 var äntligen min lilla vagn klar. Jag hade för övrigt låtit göra upp en
detaljerad beskrivning av denna, som jag strax skall visa, och vill nu blott nämna, att
drivkraften var en encylindrig ångmaskin med en diameter på 120 mm och slaglängd på
160 mm. Maskinen var dubbeltverkande och den högsta fart den kunde giva vagnen
torde ha varit omkring 10 km i timmen. Någon egentlig åkning blev det icke av med den
första bilen. Det som vållade oss mest svårigheter var nog pannan, som aldrig ville
hålla. Efter något halvår eller så tröttnade vi på vagnen, men blott för att omedelbart
hugga i med en ny. Därvid användes så mycket av den gamla vagnen som möjligt. Först
och främst var det maskinen, vars cylinder insattes i det nya maskineriet, som hade
två cylindrar. Dessutom kunde ju en del armatur också användas.»
»Den nya vagnen, av vilken jag ockå skall lämna en beskrivning, gick visserligen
åtskilligt bättre än den gamla, och framför allt var den mera solid och hållbar, men den
var svårväxlad, och fastän kedjeöverföringen verkade som en slags differential, kunde
det hända, att det ibland i någon sväng ej gick att växla om fort nog, och då fortsatte
vagnen i det närmaste rakt fram. Jag minnes sålunda särskilt vid ett tillfälle hur
den gick vidare och rakt på en husknut. Denna händelse gav mig för övrigt anled-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
