Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatubredd och tvärsektion - Ut- och infartsgator
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UT- OCH INFARTSGATOR.
553
anordningar ävensom på olämpligt förläggande av spårväg i utfarts- och andra större
trafikgator.
Vad som ovan berörts med avseende å gatubredder gäller huvudsakligen gator inom
tätare bebyggda stadsområden. Inom rena bostadskvarter och egnahemsområden med
lägre enfamiljshus kunna gatubredderna betydligt inskränkas, varierande allt efter
omständigheterna, ned till 6—7 meter i trädgårdsstäderna i st. f. 10—12 m, som för blott något
decennium sedan var kutym och vilket innebar ett slöseri med den dyrbara gatumarken.
Vidstående tvärsektioner utvisa några exempel på gatubredder å bostadsgator
inom förortsområden, uppgjorda av Kommunaltekniska föreningen. För huvudgatorna
inom dylika bostadsområden gäller i stort sett vad som sagts angående gator inom
tätare bebyggda delar, och här är det av vikt att icke för mycket spara på
gatu-utrymmet. Regeln måste här som annorstädes vara att så avväga det disponibla
gatu-utrymmet, att de sekundära trafikgatorna och framför allt bostadsgatorna ej göras
bredare än behovet påkallar, under det huvudstråken givas en så vitt möjligt tillräcklig
bredd. De onödigt rymliga bostadsgatorna med så gott som ingen trafik och å andra
sidan de alltmer otillräckliga och trafikbelastade huvudtrafikstråken göra det lätt för
en var att bilda sig en uppfattning om i vad riktning en förändring i detta avseende bör
ske i den moderna stadsplanen.
ÜT- OCH INFARTSGATOR.
Fig. 918. Bypass road utanför London. Den
äldre vägen genom samhället synes till höger.
Till en stads allra viktigaste trafikleder höra utan tvivel ut- och infartsvägarna
Att dessa i regel, åtminstone i europeiska städer, än så länge befinna sig i ett
jämförelsevis outvecklat skick är beroende på de
relativt stora kostnaderna för desammas
iståndsättande efter nutida trafikbehov.
Ett undantag härvidlag utgör London,
där man under åren efter världskriget
nedlagt ett omfattande arbete för en kostnad
av flera hundra miljoner kronor
(bilskattemedel och nödhjälpsanslag) för att få
stadens utfartsvägar i tillfredsställande skick.
Sedan programmet för dessa arbeten genom
»The Arterial Road Conference» blivit
fastställt, har större delen av de föreslagna
arbetena blivit utförd. Speciellt har man
inriktat sig på anläggandet av s. k. »by pass
ro ads», d. v. s. nya kringgående gator till
ersättning eller komplettering av förut
befintliga, vilka gå genom tätare bebyggda delar
och därför erbjuda binder för
genomgångs-trafiken. Bredden å dessa gator är i regel 30
meter, men vanligen utlägges tills vidare
endast en del, ex. 12 å 15 m, och resten
reserveras för framtida behov.
Av allt att döma torde byggandet av
nya och omdanandet av befintliga utfarts-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
