Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Ut- och infartsgator - Gatubeläggningen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
554
GATOR.
Fig. 919. ütfartsgata från stad i Florida, U. S. A.
gator och -vägar från städer och samhällen bliva en av de viktigaste uppgifter, som den
nu levande generationen av gatubyggare kommer att ägna sin uppmärksamhet.
Trafiken å dessa gator stiger i än hastigare tempo än trafiken på gator och vägar i övrigt och
är redan nu på många håll väsentligt större än trafiken å järnvägslinjerna in till staden.
Genom utfartsvägarnas trafikering med regelbundna omnibuslinjer ha också förut
oanade möjligheter till exploatering av nya områden för bebyggelse utanför den
egentliga stadens rayon skapats. Dylik bebyggelse koncentrerade sig tidigare i stort sett
kring järnvägsstationerna, där en hel del särskilt i gatuhänseeude oftast mycket
oordnade och vanlottade samhällen växte upp. Tack vare den förändrade utveckling i detta
hänseende, som motorfordonen fört med sig, har på grund av den ökade konkurrensen
markpriset kunnat hållas nere ävensom i stort sett en högst avsevärd
standardförbättring av villasamhällena, icke minst ifråga om gator och vägar, inträtt.
G ATU BELÄGGNING EN.
Gatubeläggningsproblemet var i gamla tider relativt enkelt. Ifråga om material
fanns icke så mycket att välja på, endast grus, makadam och kullersten. Det sistnämnda
materialet, som på sin tid givetvis betraktades såsom synnerligen storstadsmässigt, har
satt sin prägel på en hel del av våra svenska småstäder, exempelvis Sala, där hela den
gamla staden är belagd härmed. För våra dagars trafik utgör kullerstenen givetvis
ett synnerligen otjänligt beläggningsmaterial men kan dock som underlag för
exempelvis en modern asfaltbeläggning göra god nytta för åstadkommandet av en
tidsenlig gata.
Från fältstenen övergick man så småningom till den tuktade stenen, som i Stockholm
oinskränkt härskade ända fram till år 1913. Den dyrbara smala s. k. körbanestenen
lades i körbanorna, den bredare gångbanestenen i trottoarerna utan någon som helst
variation, till dess man började inse, att den billigare gångbanestenen även med fördel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
