Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Gator, av Erland Hedström - Gatutrafikens reglering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GATÜTRAFIKENS REGLERING.
575
och många äro de, som på senaste tiden brytt sina hjärnor med det hart när olösliga
problemet. Den kanske mest kända och energiska av dessa gatutrafikexperter är en
amerikanare, mångmiljonären Eno, vilken såväl i Amerika som Europa (Paris) ställt
sina krafter och resurser till förfogande i trafikregleringens tjänst, bl. a. genom
utgivandet av en bok, betitlad »The Science of
Trafficregulation», som utdelats i massupplaga.
Trots ämnets obestridliga intresse och
aktualitet kan här av utrymmesskäl icke ges mer
än en kortfattad översikt av detsamma, som
tillsammans med illustrationerna må giva läsaren en
inblick i utvecklingen.
Från det att man medelst särskilda
ljussignaler sökt dirigera trafiken i tidsperioder i olika
riktningar vid korsande gator, har man i
storstäderna börjat gå in för en reglering av trafiken
för ett flertal trafikleder i ett sammanhang, det
hela vanligen dirigerat från ett eller flera s. k.
signaltorn. Trots att London är större och
trafikordningen längre driven än i andra städer,
har man där ännu ej infört vare sig signaltorn
eller elektriska ljussignaler. Trafikregleringen i
de största trafikcentra sker i London genom ett
rikligt antal utposterade, samverkande
trafikkonstaplar, vars anvisningar londontrafikanterna
sedan gammalt lärt sig att åtlyda.
Vad som gör trafikregleringsproblemet i
storstäderna särskilt svårt är det förhållandet, att gatorna äro till icke allenast för
körtrafik utan i lika hög grad för gångtrafik. För att skydda fotgängarna i gatukorsen
och eljest vid passerandet av körbanorna har man numer gått in för en mångfald
anordningar (se bilderna), såsom utläggning av refuger, särskilt å öppna platser, uppsätt-
Fig. 950 och 951. Trafikreglering i gatnkors med s. k. »Agafyr».
ning av skyddsstolpar och trafikdelare, utmärkning av trafiklinjer för såväl kör- som
gångtrafik, enkelriktad roterande trafik å öppna platser (Place de TÉtoile i Paris),
var-ningstavlor, särskilda gångtunnlar i starkt trafikerade gatukors etc.
Av särskild betydelse för regleringen av gatutrafiken och tillgodoseendet av fram-
Fig. 949. Den första kvinnliga
trafikkonstapeln i Washington, U. S. A.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
