Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
INLEDNING.
585
för närvarande icke kan klart avgöra, vilket trafikmedel som för dessa transporter
erbjuder de största trafikfördelarna. Emellertid saknas icke tecken, som tyda på, att järnvägarna
alltjämt skola kunna behålla övertaget. Den nu åsyftade massgodstrafiken avser
förnämligast de stora konsumtions- och nyttighetsartiklarna och såsom exempel kan
nämnas, att under år 1913 transporterades 4/5 av den totala mängden kol på järnvägarna
och endast x/5 på vattenvägarna. Sedan dess ha vattenvägarna emellertid ytterligare
utvecklats och dragit till sig massgods i stor omfattning, särskilt som utvecklingen av
de konstgjorda vattenvägarna — kanalerna •— gått synnerligen raskt framåt. Det är
f. n. transportkostnaden, som till stor del avgör fördelningen mellan de olika
beford-ringsmedlen och härvidlag gäller, att längre transporter äro billigast på vattenvägar.
Vid kortare transporter upp till 400—450 km äro kostnaderna högre på kanaler och
kanaliserade floder, medan vid längre sträckor kostnaden i huvudsak kan sägas vara
lika. En sund tävlan och ett gott samarbete mellan dessa båda transportmedel är
emellertid ett för samfärdseln viktigt önskemål.
I många andra avseenden ha järnvägarna jämväl haft revolutionerande och
bestående betydelse. Sålunda ha bl. a. möjligheterna att komma åt och utnyttja råvaror
ur olika naturtillgångar avsevärt ökats, varigenom dessa kunnat tillgodogöras till
världs-produktionens fromma. Från avlägsna utvinningsställen kunna råvaror föras till
centralare belägna områden, där de förädlas till för mänskliga behov nyttiga varor för att
i denna form därifrån vidare distribueras till konsumenterna. Järnvägstransporternas
betydelse ökas med tillväxten av konsumtionen, liksom genom ökad specialisering vid
de centrala produktionsställena samt genom ökningen av antalet särskilt på avlägsna
platser belägna utvinningsställen. Industrialismen har åstadkommit ett
transportproblem, som är aktuellt över hela världen, avseende såväl varudistributionen som
distributionen av den mänskliga arbetskraften, och järnvägarna äro ett av de medel, som
främst tagits i anspråk för lösandet av detta problem. För världsmarknaden ha
järnvägarna också öppnat stora områden, som förut legat oåtkomliga och värdelösa, och
som först i och med järnvägens framdragande kunnat exploateras och nyttiggöras.
Järnvägarna höra vidare ofta själva till landets större konsumenter av metaller,
virke m. m. Så t. ex. Amerikas järnvägar, som konsumera x/4 av allt virke, x/3 av allt
järn och stål samt x/3 av allt stenkol i landet, varjämte de sysselsätta en stor procent
av all industriell fabrikation, i det de årligen giva ut lx/4 billion dollars för materiel,
förrådseffekter m. m. De sysselsätta vidare en enorm arbetarstam, till vilken de
utbetala ej mindre än omkring 3 billioner dollars årligen i avlöningar.
Järnvägarnas inflytande på ett lands välstånd är därför vittomfattande och
betydande. Goda järnvägar äro numera ett livsintresse för varje land, som vill följa med i
den ekonomiska och kulturella utvecklingen, och det har också ofta visat sig, att dåligt
skötta och illa planerade järnvägar verkat synnerligen hämmande i nämnt hänseende.
Som ett utmärkt exempel på järnvägarnas betydelse för ett land kan nämnas Canada,
som just tack vare sitt utmärkta järnvägsnät, som spänner över hela kontinenten från
kust till kust, numera kan bjuda den till landet invandrande goda bosättnings- och
utkomstmöjligheter. Därför kan ock Canada med stor framgång göra propaganda för
inflyttning. Canada har sålunda en areal något större än Nordamerikas Förenta
Stater, U. S. A., plus Alaska och har en folkmängd något mindre än 9 millioner mot
U. S. A:s 110 millioner. Landet äger ofantliga naturtillgångar och vattenkraftskällor
samt vidsträckta odlingsområden. Men alla dessa vore av ringa värde, om de ej
kunde exploateras. Landet anstränger därför alla sina krafter för att draga folk till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
