Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Uppkomst och utveckling - Äldsta järnvägar i olika länder - Större järnvägsföretag i Amerika och Afrika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
598
JÄRNVÄGAR.
Att det under järnvägarnas barndom kunde vara rätt besvärligt att få en järnväg
till stånd, var en ganska vanlig erfarenhet och här skall nämnas ett ur nutidens
synpunkt ganska tragikomiskt exempel, nämligen det öde, som Kinas första järnväg fick
röna. Ett bolag under engelsk ledning hade fått koncession på en s. k. »vagngata»
mellan Shanghai och Wusung, en ort vid kusten försedd med hamn för de större ångarna.
Under stor hemlighetsfullhet byggdes emellertid en verklig järnväg i stället för denna
»vagngata» och den öppnades efter ett forcerat arbete den 30 juni 1876. Vederbörande
kinesiska myndigheter blevo dock mycket förtörnade över detta, och när så en kuli icke
långt efter öppnandet blev överkörd, måste den 17 km långa järnvägen helt borttagas.
Av berörda järnvägsmateriel byggdes sedermera en järnväg på Formosa.
Järnvägarnas införande i Japan sammanhängde med kejsarhusets förflyttning år
1868 från Kioto till Tokio. Den nya huvudstaden måste nämligen skaffa sig trafikleder,
och i början av år 1870 började den första järnvägen i Japan att byggas mellan Tokio
och Yokohama, en sträcka av 29 km, som öppnades för trafik den 12 september 1872.
Större järnvägsföretag i Amerika och Afrika.
Efter att nu ha sysslat med de olika länderna och järnvägarnas uppkomst i en del
länder skall jag härefter beröra några typiska utvecklingsskeden hos särskilda, större
och mer kända järnvägar samt trafikföretag. Förut har i förbigående nämnts den
canadensiska järnvägen C anadian Pacific, som bildades år 1881 genom
sammanslagning av ett flertal järnvägar med en längd av tillhopa 1 150 km. Järnvägen skulle
emellertid utbyggas vidare och som uppmuntran härtill förband sig canadensiska
regeringen, att om bolaget inom en viss tid byggde järnvägen klar från hav till hav, så skulle
bolaget erhålla landområden uppgående till c:a 100 millioner hektar. Ehuru tidsfristen
sedermera ändrades och lättades, hade bolaget dock den 26 maj 1887 förbindelsen klar
mellan Montreal vid Atlantiska oceanen och Vancouver vid Stilla havet. År 1901 var
längden av Canadian Pacific’s järnvägar något över 10 000 km, och den uppgår nu
till 22 800 km egna linjer, varjämte bolaget trafikerar andra tillhöriga
järnvägssträckor om tillsammans 9 830 km, vilket gör en total trafikerad längd av 32 630 km,
och järnvägen anses numera vara världens största privata järnväg, fig. 976.
Några ytterligare siffror skola belysa den oerhörda utvecklingen och omfattningen
av detta gigantiska järnvägsföretag, vars aktiekapital är 250 millioner dollars.
Driftskostnaderna voro år 1901 29 millioner och äro nu 183 millioner dollars pr år.
Järnvägens eget telegraf nät omfattar mer än 160 000 km ledningar. Bolaget driver därjämte
sjöfart med en flotta bestående av 21 ångare och 2 färjor, vidare idkar bolaget, i
anslutning till sina järnvägslinjer, gruvdrift, som producerar 5 % av allt tenn och 10 % av
allt bly, som förbrukas i världen. Bolaget har vidare uppfört och driver 13 stora hotell
vid de största trafikplatserna. Stora skogsdomäner ägas och förvaltas dessutom av
bolaget, som därjämte för odling och bebyggande av dessa stora områden bedriver en
omfattande kolonisationsverksamhet, som visserligen kostar järnvägen mer än 70 millioner
dollars årligen, men varigenom dock stor och alltjämt växande trafik tillföres bolagets
järnvägar. Till jämförelse må nämnas, att den totala längden hos Canadas statsbanor,
Canadian National, år 1926 visserligen uppgick till 35 218 km, men att statsbanornas
trafikresultat ändock icke kan mäta sig med den nyssnämnda privatbanans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
