Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Förarbeten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSSPÅRETS UPPBYGGANDE. FÖRARBETEN.
631
satser efter varandra, under det att i Reussdalen vid Wasen, utom
Pfaffensprungspi-ralen, tre höj davsatser ligga bredvid varandra. Genom vardera av slingorna vinnes
35—50 meter i höjd.
I anledning av rälernas ständiga fuktighet i dessa långa tunnlar och därav följande
minskad friktion mellan lokomotivhjul och räl har stigningen i tunnlarna nedsatts till
23 “/oo. Den starkaste stigningen å öppen sträcka, 27 °/00, finnes i Ticinodalen vid
Giornico.
Gotthard-banan är synnerligen rik på konstbyggnader. En sjättedel av densamma
ligger i tunnlar och gallerier. 1 046 flod- och dalbroar, vägövergångar och genomgångar
måste anläggas, vilket icke är underligt, då talrika dalar, hålvägar och vattendrag
måste passeras. Omfattande arbeten och kapital ha nedlagts i de många bibyggnader,
som därjämte måste Utföras. Än har banan nämligen måst ledas under väldiga
gruskäglor och vilda bäckar, än tryggas mot stenras och laviner, än måste lösa klippdelar
understöttas genom murade konsoler m. fl. byggnadsarbeten, som vid undersökningen
och stakningen av denna märkliga bana varit föremål för särskild behandling.
Vidare angående S:t Gotthard-banan och dess långa tunnel se sid. 735.
Järnvägsförbindelse mellan Frankrike och Spanien. Till för helt nyligen ha för
järnvägstrafiken mellan dessa båda länder endast funnits två vägar, nämligen dels
en utmed Atlantiska oceanens kust vid västra ändan av Pyrenéerna, dels en utmed
Medelhavet vid östra ändan av Pyrenéerna. Det har emellertid sedan mer än 50 år varit
ett önskemål att framdraga järnväg genom denna mäktiga bergskedja, som bildar
gränsen mellan Frankrike och Spanien. Omfattande undersökningar och stakningar ha
pågått för att i denna ytterst svåra terräng finna lämpliga lägen för järnväg, och den 18
juli 1928 öppnades för trafik en första förbindelse över bergen mellan Bedous på franska
sidan och Canfranc på spanska sidan. Ytterligare tvenne förbindelser äro undersökta
och planerade, belägna öster om den nu öppnade. Järnvägen från Bedous till Canfranc
har den franska spårvidden, den normala 1 435 mm, och utgår från en höjd över havet
av 400 meter, slingrar sig därefter i stigningar av 43 °/00 och i kurvor med radie under
200 meter upp mot gränsen, som passeras på 1 211 meters höjd, och når Canfranc på
en höjd av 1 194 meter över havet. Icke mindre än 14 tunnlar och ett flertal broar
finnas på denna 32 km långa bergbana. I gränstunneln, som är -7 875 meter lång, ligger
järnvägen i en spiral av 1 750 meters längd. Canfranc är övergångsstation, vid vilken
de spanska järnvägarna, med en spårvidd av 1 676 mm, ansluta.
Järnvägslinjers indragande i städer. Vid stakning och undersökning av
järnvägslinjers indragande i städer förekomma ofta ganska avsevärda svårigheter, och de
spörsmål, som järnvägsingenjören då har att utreda, äro bland de svåraste, som möta honom.
Därpå ger fig. 991 ett tydligt exempel.
Fig. visar sålunda järnvägslinjernas inledande till staden Stuttgarts
huvudbangård medelst anordnande av konstgjorda tunnlar. Här gällde det, som synes, att på
ett litet område leda in icke mindre än 6 förorts- och fjärrtågslinjer. En tunnel finnes
vidare i reserv för ytterligare ett tågspår. Ovanpå dessa spår framgå andra
fjärrtåg-spår och spår till üppställningsbangården.
Spårvidd. Vid fastställandet av de tekniska enheterna för en järnväg är
bestämmandet av järnvägens spårvidd en bland de viktigaste. Den är icke blott av
stor vikt med hänsyn till anläggningskostnaden och sättet för linjens framförande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
