Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Spåröverbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
638
JÄRNVÄGAR.
Rälerna tillverkas numera huvudsakligast i två former, dels s. k. dubbelhuvade,
dels s. k. bredbasiga, vilka två former nödvändiggöra olika konstruktion av
överbyggnaden, varför denna med hänsyn härtill indelas i:
överbyggnad med dubbelhuvade räler och
överbyggnad med bredbasiga räler.
En av huvudsynpunkterna vid järnvägsspårets konstruktion är uppnåendet av den
hållbarhet, som erfordras för att motstå de oerhörda belastningar, för vilka spåret blir
utsatt vid trafik. Tågsäkerheten — det säkra framförandet av resande och gods —
får givetvis icke äventyras, och framstående fackmän med hög såväl teoretisk som
praktisk utbildning ha också alltsedan järnvägarnas tillkomst sysslat med att utforma
de teoretiska lagar, vilka gälla för spåröverbyggnadens konstruktion.
Teoretiskt är detta problem visserligen ännu icke i detalj löst, men särskilt tack
vare ett under senare år etablerat intimt samarbete mellan representanter för
vetenskapen å ena och det praktiska järnvägsarbetets män å andra sidan, har kunskapen
om spårets utformning i hög grad utvidgats.
Krafter som påverka spåret. Utgångspunkten vid beräkningarna rörande spårets
konstruktion är, att detsamma skall förmå bära ett visst maximihjultryck hos den å
spåret framförda rullande materielen. Detta hjultryck varierar i sin tur högst
väsentligt, beroende av vad slags trafik järnvägen, för vilken beräkningen skall ske, är till för
att tillfredsställa. Såsom exempel han nämnas att största hjultryck i Europa är c:a
12.5 ton, medan i Amerika förekomma hjultryck ända upp till c:a 15 ton. De nämnda
trycken äro vid stillastående fordon. Vid tågets framförande över spåret ökas
emellertid detta tryck i hög grad i förhållande till tågets hastighet, och härjämte tillkommer
en mängd faktorer, som förorsaka variation av trycket i fråga. Sålunda inverka
balansvikterna i lokomotivhjulen till ökning av trycket, då de befinna sig i underläge, men
till minskning av trycket, då de befinna sig i överläge. Jämväl fjädringen å lokomotiv
och vagnar åstadkommer variationer i trycket å rälerna.
Anledning till dylik variation av trycket kan emellertid även sökas hos själva
spåret och utgöres då i regel av oregelbundenhet i höjd- och sidoled hos spåret, dålig
Understoppning av skarvsliprar m. m., vilka fel ofta förorsaka stötkrafter. Dessa tryckökande
krafter, såsom härflytande från felaktigheter i spåret, äro uppenbarligen lättare att
neutralisera än de, som härleda sig från tryckvarierande förhållanden å själva tåget,
och ett ständigt arbete därmed sysselsätter också järn väg singenjör erna. I synnerhet
å bansträckor, avsedda för tåg med hög hastighet, måste dylika felaktigheter i störs ca
möjliga grad avhjälpas, enär ökad hastighet å tågen kräver proportionsvis ökad
stabilitet hos spåret. Detta framgår icke minst därav, att om t. ex. ett lika tungt tåg framföres
med samma hastighet å dels en välbyggd bansträcka, dels en med dylika
tryckvarierande fel behäftad bansträcka, det effektiva hjultrycket å spåret i sistnämnda fallet
kan visa sig uppgå till nästan det dubbla mot hjultrycket å den felfria banan.
Hjultrycket verkar givetvis i första hand på en ytterst liten yta på rälshuvudet,
och vid stillastående belastning ha uppmätts hjultryck om c:a 2 000 kg pr kvcm. Från
rälshuvudet utbreder sig trycket till lägre liggande spårdelar, vilka måste konstrueras
så, att uppstående drag- och tryckspänningar, förorsakade av det framrusande tåget,
upptagas av överbyggnadens olika delar. Zimmebman, den framstående tyske
fackmannen och författaren å detta område, har sammanfattat erfarenheterna rörande
förhållandet mellan räler, sliprar och ballast på följande sätt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
