Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspårets uppbyggande - Spåröverbyggnaden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSSPÅRETS UPPBYGGANDE. SPÅRÖVERBYGGNADEN. 639
1. Det böjande momentet hos rälen är mindre ju tätare sliprarna ligga, ju styvare
slipern är och ju fastare ballasten ligger.
2. Rälens tryck på slipern är mindre ju styvare rälen är, ju tätare sliprarna ligga
och ju mer elastisk ballasten är.
3. Det böjande momentet hos slipern är mindre ju böjligare och längre slipern är
samt ju fastare ballasten är.
4. Trycket på och inom ballasten är mindre ju styvare rälen och slipern är, ju längre
slipern är och ju mer elastisk ballasten är.
Av trycket från det framförda tåget beräknas spåret tillföljd av underbäddens
eftergivenhet — elasticitet — i allmänhet sjunka c:a 3 å 6 mm, motsvarande ett tryck pr
sliper av ungefär halva hjultrycket hos tåget. Räler och sliprar upptaga såväl den av
hjultrycket vid tågets framförande förorsakade drag- som tryckspänningen. I
ballasten, som är en lös massa, sammansatt av mindre korn, uppstår icke någon
dragspänning utan allenast tryckspänningen, som motverkas av friktionen mellan ballastens
smådelar. Storleken i kg pr kvcm av det motstånd, som denna friktion utövar mot det
från spåret kommande trycket, utvisar den större eller mindre elasticitet, som olika
slag av ballast besitter. Man har för utrönande av jämförelsetalen härutinnan mellan
ballast av olika slag funnit ett lämpligt sådant i förhållandet mellan de olika antal kg,
som vid olika ballast erfordras för att trycka ner 1 kvcm av ballasten 1 cm. Efter
ingående Undersökningar har man funnit, att detta elasticitetstal är t. ex. för ballast av grus
3 och för ballast av slagen sten 8. Ballastens förmåga att taga upp tryck är emellertid
icke obegränsad utan betingas av risken för ballastmaterialets förstörande vid ett visst
tryck. Trycket på ballasten varierar mellan 1.5 kg och 3 kg pr kvcm. Ur
säkerhetssynpunkt kan som ett lämpligt medeltryck angivas 2 kg pr kvcm.
Ur rent praktisk synpunkt är denna spårets elasticitet av betydelse, enär den
medgiver en viss önskad fjädring i farbanan till undvikande av alltför häftiga och starka
stötar i tågens gång. En spårnedsjunkning av 3 mm kan gälla som undre gräns. En större
nedtryckning än den förut nämnda 6 mm är åter icke behövlig och icke heller tillrådlig,
emedan den då lätt verkar förstörande på underbäddningen.
Utom de nu nämnda vertikala krafter, som verka påfrestande på spåret, uppstå
emellertid under tågets gång andra företeelser av likartad verkan. Bland dessa torde
såsom svårast få anses de sneda stötkrafter, som uppstå, när hjulen passera rälsskarvarna,
vilka icke i samma grad som rälen i övrigt kunna motstå hjultrycket utan kraftigt
tryckas ner. Dessa sneda stötkrafter tilltaga i storlek med ökad hastighet och giva upphov
även till rent horisontala krafter, därigenom att hjulet, när det lämnar den ena
rälsändan, som just nedtryckts, slår emot den andra ännu icke nedtryckta rälsändan, innan
det rullar över på sistnämnda räl, och dessa krafter verka skjutande på rälssträngarna.
Men även sidokrafter uppträda under tågens gång. Mellan de båda hjulflänsarna
och den ledande rälens kant förefinnes nämligen ett spelrum av minst 1 cm, vilket
medför, att praktiskt taget endast ett hjul i sänder kan ledas. Tågen beskriva därför under
gång en våglinje i spåret, därigenom att hjulparen än ledas av vänstra, än av högra
rälssträngen, och därigenom uppstår den s. k. slingringen hos tåget. I kurvorna måste
det fria spelrummet mellan hjul och räl genom spårviddens ökning ytterligare förstoras,
vilket är nödvändigt för att de jämförelsevis stela hjulparen icke skola klämmas fast i
kurvorna. Denna tågets slingrande gång föranleda sidokrafter, verkande på den ledande
rälssträngen, strävande att kantra eller — vid häftig slingring — slå ut densamma,
och dessa krafter bli givetvis i kurvor förstorade allteftersom kurvans radie minskas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
