Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Signal- och säkerhetsanläggningar, av Herman Holmqvist - Inledning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
SIGNAL- OCH SÄKERHETSANLÄGGNINGAR. INLEDNING.
689
SIGNAL- OCH SÄKERHETSANLÄGGNINGAR.
Denna avdelning av signalingenjör Herman Holmqyist.
Inledning.
Trafikens omfattning å de första järnvägarna var till en början av den art, att den
kunde avvecklas utan några hjälpmedel i form av fasta signaler eller liknande
anordningar.
Det första embryo till signaler, som i hävderna kan spåras, torde vara en
anordning å världens äldsta järnväg, Stockton—Darlington-banan. Här bedrevs, som förut
nämnts, trafiken under enklast möjliga former, varvid ofta inträffade, att tåg eller
privata trafikanter möttes mellan mötesplatserna. Spörsmålet om vem som skulle backa
tillbaka till stationen var härvid givetvis åtskilligt brännande. För att göra ett slut
på tvistigheterna uppsattes då mitt emellan tvenne mötesplatser en påle — världens
första järnvägssignal — och utfärdades den föreskriften, att den som kommit förbi denna
signal hade rättighet att fortsätta till nästa station.
Fig. 1045. Fast signal med rörlig
skiva och lykta. Grand
Junction-banan. Ar 1838.
Fig. 1046. Fast signal med rörlig
skiva och lykta. Liverpool—
Manchester-banan.
Många år förflöto dock icke, förrän oavvisliga behov uppstodo, att genom signaler
säkerställa tågens gång, allteftersom deras hastighet och antal växte. Som naturligt var
gick England härvid i spetsen, och redan omkring år 1840 voro de flesta engelska
järnvägar utrustade med signaler, uppställda på tillräckligt avstånd från den farliga punkten
och manövrerade genom trådledningar. Figurerna 1045—1050 visa olika typer av
engelska signaler, av vilka skivsignalerna äro de äldsta.
Även i Tyskland infördes fasta signaler av olika typer, vilka ursprungligen endast
förekommo såsom signaler å linjen för tillkännagivande av tågs ankomst. År 1850
började de engelska skyddssignalerna användas i Tyskland, dock till en början endast vid
rörliga broar, bankorsningar o. d. Först senare började signaler uppsättas för avspärrande
av bangårdar och stationer. Såväl skivsignaler som semaforer förekommo. Under
1870-talet övergick man allmänt till semaforer av ungefär det utseende dessa hava ännu i dag,
varvid nattetid visades rött sken såsom stoppsignal och grönt sken som körsignal.
För-44—274302. Uppfinningarnas bok. VII.
Fig. 1047. Röd skivsignal å
New Castle—Carlisle-banan.
År 1840.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
