Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Tunnlar - Tunnlar ovan jord
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TUNNLAR. TUNNLAR OVAN JORD.
733
neln inkopplades i luftledningen kylvagnar, varigenom den inpressade luften passerade
på sin väg till arbetsställena. Här användes jämväl kallt vatten, som under högt tryck
— 22 atmosfärer — fick utströmma genom strilrör och strildosor direkt i arbetsluften.
Det vid borrmaskinernas drift använda tryckvattnet fick jämväl tjäna till avkylning
av luften i tunneln. Denna vattentillförsel vid arbetsplatserna hade till följd, att
särskilda anordningar för vattnets ledande ut ur tunneln fingo vidtagas. Det vid
Simplon-tunnelns sydända sålunda utströmmande vattnet uppmättes till en medelkvantitet
av 128 300 liter i timmen med en medeltemperatur av +20.5° C samt det vid nordändan
utströmmande till en medelkvantitet av 207 000 liter i timmen med en
medeltemperatur av +18.1° C. Genom dessa anordningar lyckades man hålla luftens temperatur
i arbetsrummen nere under —
30° C. De vid detta tunnelarbete utförda [-ventilations-och luftavkylningsanläggningarna voro såväl synnerligen omsorgsfullt installerade som
mycket effektiva och ha också tjänat som förebild för dylika anläggningars utförande
vid efterföljande större tunnelarbeten.
Ventilationsanläggningarna i de färdiga tunnlarna äro i huvudsak likartade med
anläggningarna i under byggnad varande tunnlar. En ytterligare uppgift hos
ventilationssystemet i en tunnel vari trafik pågår är emellertid att medgiva effektiv utvädring
även av den av tågen förorsakade röken samt övriga förbränningsgaser från
lokomotiven.
Ventilationsanläggning vid Tauern-tunneln. Som förebild
för dylikt ventilationssystem kan påpekas det av den italienske ingenjören Saccardo
konstruerade systemet, vilket först kom till användning år 1891 vid den 3 km långa
Pratolino-tunneln mellan Florens och Faenza, och som sedermera installerats vid den
8 551 meter långa Tauern-tunneln å österrikiska förbundsbanornas linje från Salzach
St. Veit till italienska gränsen, vilken anläggning här skall något närmare beskrivas.
Själva pumpmaskinanläggningen befinner sig vid den högre än nordändan belägna
sydändan och huvudprincipen är således, att luften skall pressas nedåt och ut genom
den lägre belägna nordändan. Från pumphuset pressas den friska luften genom en till
tunnelmynningen förande kanal, som där utmynnar i en runt omkring den av järnbetong
byggda tunneländan befintlig luftkammare. Genom denna kammare inpressas
friskluften med så stor hastighet i själva tunneln, att ännu 200 meter därifrån, där en
vindmätare befinner sig, denna visar en hastighet hos den inpressade luften av 8—10 meter
i sekunden. Berörda vindmätare, som är dubbelverkande och förbunden med en i
maskinhuset befintlig självregistrerande apparat, användes jämväl för avläsandet av
hastigheten hos det naturliga luftdraget i tunneln. När detta sålunda uppgår till 4
sekundmeter för sydlig och 3 sekundmeter för nordlig vind, brukar det maskinella
ventilationssystemet stängas av, emedan den naturliga luftväxlingen vid nämnda drag är tillfyllest.
Vad effektiviteten hos berörda ventilationssystem beträffar, kan nämnas att 30 å 40
minuter efter det ett tåg passerat tunneln, densamma är fullkomligt rökfri. En
olägenhet vid denna ventilation är dock, att den vintertid förorsakar stark isbildning i den
på många ställen mycket våta tunneln, och dessa isbildningar sträcka sig på sydsidan
c:a 2 km och på nordsidan c:a 1.5 km in i tunneln.
I stället för att ventilera en tunnel på sätt förut omnämnts kan luftombyte
emellertid också erhållas genom att den förorenade luften i tunneln genom vertikala schakt
suges ut ur tunneln. Anläggningar enligt denna princip finnas mångenstädes, och
såsom naturligt är företrädesvis där berget över tunneltaket är av måttlig tjocklek,
liksom även vid ventilation av tunnlar under gata. Lufthastigheten är vid detta ventila-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
