Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - Snabbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
750
JÄRNVÄGAR.
stadens centrum och dess utkanter, nämligen de s. k. snabbanorna. Dessa tvinga sig
också förr eller senare fram i varje växande stad, medförande problem, som icke alltid
äro så lätta att lösa. Ett typiskt exempel på hur en storstad sökt medelst
snabbaneför-bindelser lösa kommunikationsproblemet utgör det i Buenos Aires anlagda
snabbane-systemet, fig. 1103.
Fig. 1103. Kommunikationsplan av Buenos Aires.
Buenos Aires’ spårvägar befordrade år 1910, då frågan angående snabbanors
anläggande avgjordes, icke mindre än 324 millioner passagerare på en dåvarande folkmängd
av c:a 1.3 millioner. Den första snabblinjen, ostvästlinjen, öppnades den 1 juni 1913,
och sedan följde övriga i rask följd.
Snabbanorna kunna indelas i tre huvudsystem: 1. Snabbanor, som gå å viss lägre
höjd över markplanet eller i detta, antingen tvärs genom staden eller i dess yttre delar
parallellt med periferien, i vilket sistnämnda fall de kallas ringbanor, 2. Snabbanor,
som framgå på viadukt å fri höjd över gatuplanet, högbanor, samt 3. Snabbanor, som gå
i tunnlar under markplanet, tunnelbanor.
Riugbanor. Som typiska exempel å stadsbanor enligt 1 kan nämnas »Stadtbahn»
och »Ringbahn» i Berlin. Den förra skär staden från Charlottenburg-stationen i väster till
Schlesischer Bahnhof i öster. Alla korsande gator och trafikvägar äro underförda. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
