Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - Snabbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGAR INOM STADSSAMHÄLLEN. SNABBANOR.
751
längd är c:a 12 km med 11 stationer, av vilka 6 för enbart lokaltrafik och övriga 5 jämväl
för fjärrtrafik. »Ringbahn» omspinner den stora staden som en gördel. Denna
stads-bana är terrasserad som en vanlig järnväg med korsande gator gående omväxlande över
eller under. »Ringbahn» står också i förbindelse med fj ärrtrafiken och har ett 30-tal
stationer, av vilka flera betjäna jämväl godstrafik. Som exempel å snabbanor i
stads-periferien kunna vidare nämnas de stadsbanor, som i London utgöra tunnelbanornas
fortsättning och förbindelse utåt de närmaste omgivningarna. Stadsbanorna enligt 1
och 2 äro i regel byggda och trafikerade på samma sätt som vanliga järnvägar.
Högbanor och tunnelbanor. Dylika järnvägar finnas nu i de flesta av världens
största städer, London, Paris, Berlin, Budapest, New York, Chicago, Philadelphia, Buenos
Aires m. fl. En del av dessa städer har endast högbanor såsom Chicago, andra ha endast
tunnelbanor såsom London, och andra slutligen ha både högbanor och tunnelbanor
såsom New York. Som ovan berörts blir en dag trafiken å en storstadsgata så intensiv,
att densamma måste befrias från åtminstone en del av persontrafiken. Huru detta skall
lämpligast ske, löses på olika sätt i olika städer. Ideallösningen för persontransporter
är givetvis tunnelbanor å områden, där trafikstockningen är störst, och högbanor i
stadsdelar med mindre trafikstockningar. Påfallande fördelaktiga äro således tunnelbanorna
just för stadens city. Bullret från tunnelbanorna är också försvinnande litet jämfört
med det, som högbanorna förorsaka, vilket givetvis är en fördel för staden, medan åter
svårigheten att effektivt ventilera tunnelbanorna är till nackdel för dessa. Vid
högbanor och tunnelbanor kunna längre tåg och större hastighet användas än vid
stadsbanor i gatuplanet, vilket medför lägre driftkostnad pr passagerare.
Antalet resande, som befordras vid högbanor och tunnelbanor i jämförelse med
gatujärnvägar eller omnibusar, är högst olika i olika städer. I London, där under år
1923 icke mindre än 3 220 millioner passagerare transporterades å samtliga
kommunikationsmedel, befordras i medeltal 40 % av passagerarna med snabbanorna, 33 % med
bussar samt 27 % med spårvägar och andra fordon. För New York däremot äro
motsvarande siffror 55 %, 2 % och 43 %. I Berlin slutligen befordrades 1924 med
hög-och tunnelbanor 14 %, med bussar 4 %, med »Stadtbahn» och »Ringbahn» 36 % samt
med spårvägar 46 %, och det totala passagerarantalet utgjorde 1 372 millioner personer.
I München befordrade spårvägarna samma år 163 millioner, i Leipzig 110 millioner och
i Köpenhamn 163 millioner. Till jämförelse må nämnas, att Stockholms spårvägar år
1926 befordrade 124.4 millioner, medan samma år i Göteborg transporterades 49.5
millioner personer och i Malmö 13.2 millioner personer. Erfarenheten från Amerikas
storstäder rörande jämförelsetalen mellan de olika trafikformernas kapacitet visar, att
högbanorna befordra sex och tunnelbanorna sju gånger så många passagerare som
bussarna samt resp, tre och fyra gånger så många som spårvägarna.
Högbanorna framföras över gatuplanet på viadukter medelst ång- eller
motordrift. Högbanorna likna i sin utbyggnad i stort sett vanliga järnvägar och hava spåret
uppburet av murverk eller järnkonstruktioner. Stationerna ligga likaledes över
gatuplanet. Då högbanorna emellertid erbjuda mycket av intresse, avvikande från de
vanliga järnvägarna, torde en redogörelse jämväl för några av dessa här nedan lämnas.
I det följande skola närmare beskrivas hög- och tunnelbanor i Liverpool, Paris,
Berlin, London och New York.
Högbana i Liverpool. För Englands vidkommande inskränka sig högbanorna till
Liverpool, där år 1903 en 10 960 meter lång högbana öppnades för trafik. Denna, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
