Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägar inom stadssamhällen - Berlins högbanor och tunnelbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGAR INOM STADSSAMHÄLLEN. BERLINS HÖGBANOR OCH TUNNELBANOR. 755
Fig. 1108. Högbana i Berlin.
en flygbild av Gleisdreieck, utvisande jämväl huru i hjärtat av en storstad järnvägarna
kunna taga stora områden i besittning.
Vad tunnelbyggnaderna vid dessa banor beträffar, så äro de i regel utförda med
rektangulär sektion och ligga omedelbart under gatan, fig. 1113. Då
medelgrundvattenytan i Berlin i allmänhet ligger
på obetydligt djup under
gatuplanet, ha tunnelbanorna måst
utföras väl isolerade från yttre
vattentrycket. För att
emellertid minska denna
isolerings-kostnad hava tunnlarna lagts
så nära gatuytan som möjligt.
Den mark, varå Berlin är
byggd, består av tämligen
likformig skarpkantig sand, vari
grundvattnet stiger till ett
medeldjup av 3 meter under
gatuytan. I detta grundvatten gå
gatutunnlarna i regel omkring
3 meter djupt, och det har
gällt för byggnadsledningen att
under arbetet hålla vattnet undan arbetsgraven. Detta åstadkoms genom att
grundvattenytan genom bortpumpning av vattnet sänktes under blivande grävningsbotten
och kvarhölls där genom ständig pumpning tills tunneln färdigställts. Alla gatutunnlar
vid Berlins tunnelbanor hava utförts med användande av detta arbetssätt.
Själva tunnelomfattningen
har utförts av betong i
blandning 1:4:3 och taket lagts
på I-balkar, profilnummer 50,
liggande på 1.4 o meters
avstånd från varandra. Mellan
och över dessa har tunneltaket
gjutits. Det hela omslutet av
spåntväggar av liggande plank
mot I-balkar, profilnummer 26.
Till en början utfördes
spånt-väggarna så, att balkarna
kvarlämnades inbäddade i
betongen. För att emellertid
efter betoneringen kunna
uppdraga dessa I-balkar och åter
nyttiggöra dem har en hel del
konstruktioner för spåntväggen uppfunnits, bland vilka den vid tunnelbanan
Berlin—-Wilhelmsdorf första gången använda visat sig vara lämplig. Sedan balkarna nedpålats
och planken inkilats innanför balkflänsarna, täcktes balken av tunn järnplåt som
fastspi-kades i planken. Härigenom höllos balkarna isolerade från betongen och uppdragningen
av dem skedde sedan utan svårighet medelst en särskilt konstruerad kran, liknande
Fig. 1109. Station å Berlins högbanor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
