Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Bergbanor - Kuggstångsbanor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BERGBANOR. KUGGSTÅNGSBANOR.
789
banorna av 20 kg pr meter tunga löpräler, vilka liksom kuggstången äro skarvade mellan
tvenne sliprar. Kuggstången väger 55.55 kg pr meter. I stället för växlar användas
vändskivor, som förmå upptaga hela tåget, fig. 1149. Sliprarna, som till en början voro
av trä, hava numera utbytts mot sådana av järn. För spårets fästande hava murats
betongblock, mot vilka sliprarna stöda på i betongen horisontellt inmurade räler.
Härigenom förhindras varje rörelse av spåret och tågens bromssäkerhet tryggas. Lokomotivet,
banan har ångdrift, är placerat nedanför det i regel av en eller högst två vagnar
bestående tåget och utan att vara sammankopplat med detsamma och skjuter således tåget
uppåt, medan det på nervägen håller emot. Lokomotiven äro försedda med fyra olika
bromsanordningar. Från stationen Kaltbad utgår åt sydost till Scheidegg den 6 747
meter långa bana, som har friktionsdrift och är beskriven å sid. 783.
Fig. 1148. Rigi-banan, Schweiz.
Vidare har en bana byggts från Staffel i ostlig riktning till Goldau och därifrån
ned till Arth, den s. k. Arth—Rigi-banan, som öppnades för trafik den 3 juni 1875.
Denna bana har vid Arth—Goldau haft anslutning med S:t Gottha,rd-banan sedan den 1 juni
1882, då sistnämnda bana öppnades för trafik. Mellan Arth och Arth—Goldau, där
stigningen är jämförelsevis ringa, 24 °/00, på den 1 400 meter långa sträckan, är banan
byggd för friktionsdrift, men därifrån vidare till Kulm som kuggstångsbana, system
Riggenbach, med en maximistigning av 200 °/oo- Den sistnämnda bandelen är 8 695
meter lång och har i huvudsak byggts efter samma principer som linjen Vitznau—Kulm.
Å sträckan Arth—Goldau infördes elektrisk drift den 1 januari 1906 och från Goldau
till Kulm den 1 januari 1908. Båda sträckorna trafikeras dock därjämte allt fortfarande
med ånglokomotiv. Till en början och ända till år 1906 var trafiken vintertid under
tiden 1 oktober—1 maj inställd på grund av väderleksförhållandena och svårigheten att
hålla banan fri från snö, men numera äro alla tre Rigi-banorna i trafik året om. De
er
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
