Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - V. Järnvägar, av Oscar Werner - Järnvägsspår på fartyg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
JÄRNVÄGSSPÅR PÅ FARTYG.
831
Fig. 1221. Tägfärj förbindelser å sjön Michigan.
Nordamerika.
Den första tågfärj anläggningen i världen av någon betydelse öppnades för trafik
över den 8.8 km breda Firth of Forth, England, år 1851. Ett år därefter började också
trafik med tågfärja å Eirth of Tay, England. I Tyskland byggdes den första
tågfärjan år 1858 å Rhen mellan Ruhrort och Hornberg. Denna färjförbindelse ansågs
som en mönsteranläggning ända till år 1885, då densamma ersattes av järnvägsbron
vid Rheinhausen. Sedan följde flera tågfärjor på olika ställen i världen, men det var
särskilt i Amerika med dess stora insjöar, kantade av stora uppväxande samhällen,
som de flesta färjförbindelser uppstodo. På 1850-talet började sålunda en tågfärja
»Mary-land» trafikera floden Susquehanna vid Havre de Grace. Den hade två spår med plats
för 14 godsvagnar. De nuvarande
amerikanska järnvägsfärjorna äro i
allmänhet trespåriga, men även
fyr-spåriga förekomma. Den största
färjan är »Solano» vid San Fransisco,
rymmande ett tåg av 48
järnvägsvagnar med lokomotiv. Den längsta
färjförbindelse sjövägen mellan
järnvägar återfinnes också i Amerika å
Michigansjön med en längd av 380
km. FärjlinjenGjedser—Warnemünde
mellan Danmark och Tyskland, som
öppnades år 1903, är 42 km lång.
Färjlinjen Trälleborg—Sassnitz
mellan Sverige och Tyskland, som
upptog förbindelsen mellan svenska och
tyska järnvägar år 1909, är 107 km
lång.
Då emellertid dessa
ångfärjelin-jers trafikkapacitet är begränsad,
driftkostnaden hög samt
driftsäkerheten i alltför hög grad är beroende
av väder och vind, ha de på flera
ställen övergivits eller ersatts dels
med broar över eller tunnlar under
vattnet, dels med järnvägar i kringgående linjer. De förut så livliga färjförbindelserna
över t. ex. Hudsonfloden vid New York ha sålunda avsevärt minskats, sedan
järnvägarna förts i tunnlar in till Manhattan. På andra ställen ha järnvägar dragits fram
på broar som t. ex. över Firth of Tay och över Firth of Forth. Den före rysk-japanska
kriget år 1905 upprättade järnvägsfärjförbindelsen över sjön Bajkal å den sibiriska
banan ersattes med en järnväg, som drogs omkring sjön.
Bland de kvarvarande färjförbindelserna torde främst böra framhållas linjerna
över de stora sjöarna i U. S. A. och Canada, av vilka de å Michigansjön, som förut nämnts,
äro de förnämsta. År 1888 insattes den första tågfärjan här; nu trafikeras sjön av 15
stora tågfärjor å 8 olika linjer, fig. 1221, tillhörande 3 stora järnvägsbolag, stående i
sam-trafik sinsemellan och med järnvägarna. Järnvägsbolaget Pere Marquetta trafikerar
sålunda tre linjer med inalles 7 tågfärjor; Ann-Arborbolaget har 5 tågfärjor på fyra
linjer och Grand Trunk-järnvägen äger tre tågfärjor, som alla gå på samma linje.
Linje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
