- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VII. Husbyggnad, vägar och fordon, gator, järnvägar, broar /
842

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

842

BROBYGGNADER.

Fig. 1235. Interiör av gångbron över Reuss i
Luzern, byggd av trä år 1322.

dagar. Från Indien finnas många intressanta exempel på de inföddas instinktiva
brobyggnadskonst med bamburör såsom byggnadsmaterial, dels i form av oordnat
primitiva system och dels med sinnrikt utbildade fackverksformer, varpå figurerna 1239,
1240 och 1241 visa prov.

Idén att bygga valv eller bågar framkom betydligt senare än balk- och
hängbro-systemet. Ifråga om träkonstruktioner började bågsystemen först omkring år 1800
att utvecklas av franska ingenjörer, till en
början i form av takstolar för större hallar
— exempelvis ridhus — och sedermera
även för brobyggnader. Det var
huvudsakligen massiva bågar med rektangulär
tvärsektion, som då kommo ifråga. De
tillverkades först av tätt intill varandra
lagda och hopskruvade plankor på högkant,
utskurna efter bågf ormen och därför
jämförelsevis korta, men sedermera användes
längre plankor eller bräder, som bockades
på lågkant efter bågformen och lades i flera
lag på varandra samt hopskruvades. En
brobyggnad av denna senare typ visas av

fig. 1242, och systemet har även använts till toppflänsar i fackverkskonstruktioner för
svenska landsvägsbroar, varå fig. 1243 visar ett prov. En annan bekant svensk
landsvägsbro med den bärande konstruktionen bestående av massiva träbågar under
brobanan, Carl XIII:s bro över Dalälven vid Älvkarleby, visas av fig. 1244.

I hållfasthetshänseende är träet ungefär jämnstarkt i avseende på upptagandet
av tryck- och dragspänningar i själva tvärsnitten, men i förbindningar av olika trädelar

Fig. 1236. Kombinerat häng- och spännverk av trä för landsvägsbro över Limmat vid Wettingen
i Schweiz med rekordspännvidden 119 meter för träbroar.

med varandra är det betydligt lättare att anordna en jämnstark överföring av tryck
än av dragning. Av denna anledning lämpa sig träkonstruktioner bäst för sådana
system eller delar av system, vilka huvudsakligen äro utsatta förtryck, såsom exempelvis
pelare, kolonner, trycksträvor och bågkonstruktioner. Homogeniteten i trätvärsnitten
kan i väsentlig grad förändras på grund av grenar och kvistar, varigenom bärförmågan
minskas.

Äldre tiders timmermanskonstruktioner uppvisade i allmänhet mycket grova
tvärsnitt, vilka emellertid ej sällan blevo försvagade ända till hälften vid hophuggningar
och förbindningar. De tillverkades med handverktyg, varibland yxan och sågen voro
de förnämsta. Under sådana förhållanden kunde naturligtvis noggrannhetsgraden i
avseende på tillverkningen icke bli så särdeles stor. I ett gammalt tyskt talesätt säges
det också: »es kommt nicht so viel auf ein Zimmermannhaar an». Det blev emellertid
huvudsakligen tyskarna som inlade de största förtjänsterna i avseende på utvecklingen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:04 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/7/0852.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free