Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.
841
Fig. 1232. Vanligt enkelt hängverk för en
gammal landsvägsbro.
Broar av dessa slag äro ofta övertäckta med tak och inklädda med sidoväggar,
varigenom den bärande konstruktionen döljes och byggnadsverket mera får intryck av
hus- än av brobyggnad, övertäckningen och inklädnaden skydda brobanan från snö
och hindrar vatten att intränga i virket. En på detta sätt inbyggd träbro, för vilken
brobanan dessutom gjorts fullkomligt vattentät genom effektiv isolering, kan i
hundratals år hållas i oklanderligt skick och behöver i många fall ingalunda ge vika i
konkurrensen med andra brobyggnadsmaterialier, då det gäller smärre och medelstora
spännvidder och mindre belastningar samt broställen, som äro belägna i skogrika
trakter med dåliga kommunikationer. I fig. 1235 visas den bekanta Kapellbron över
Reuss i Luzern, en gångbro som lär vara
byggd år 1322. I Norge och även
annorstädes hava dessa brotyper t. o. m. varit
använda för järnvägstrafik och över stora
spännvidder. Den hittills största
spännvidden för ett hängverk av trä uppgår
ända till 119 meter och spändes redan år
1778 över Limmat vid Wettingen i Schweiz.
Denna bro, som visas av fig. 1236, gjorde
utmärkt tjänst ända tills den år 1799
uppbrändes av franska trupper vid deras
återtåg. Med väggar och tak intäckta
häng- och spännverk uppvisa i allmänhet goda arkitekturformer, som väl låta sig
infogas i landskapet, vilket på ett ganska övertygande sätt framgår exempelvis av
förslaget till Schuylkilt-bron vid Philadelphia i fig. 1237.
Ännu ett sedan gammalt känt sätt för byggandet av träbroar över stora
spännvidder består uti införandet av fackverkskonstruktioner. Redan Palladio beskriver
och skisserar i en av sina fyra böcker om arkitektur från år 1570 ett regelrätt konstruerat
trapetsfackverk för Cwmone-bron i Italien (fig.
1238) samt berättar i ord och bild om en bro, som
han har sett i Tyskland. Den hade omkring 35
meters spännvidd och är skisserad såsom ett
stående halvparabelfackverk med lutande ändståndare,
ungefär så som det skulle ha utbildats även i våra
Fig. 1233. Spännverk för gamla landsvägsbron
över Motala ström vid Norsholm under arbetet
med brons rivning.
Fig. 1234. Spännverk för fast undre
ställning vid byggandet av ett 60 meters
granitvalv över Orkla älv på
Dovre-banan i Norge.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
