Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.
847
av tvärgående sekundära valv. Vid vederlagen utkragades ofta vissa stenblock i
pelarnas och landfästenas murverk, så att de bildade konsolartade stöd för
valvstommarna, som uppburo valvet under murningen och intill valvringen var sluten.
Murbruk var okänt i forntiden, och såväl egyptiernas monumentalbyggnader som
grekernas cyklopmurar och romarnas valvbyggnader voro byggda av mycket stora och
Fig. 1253. Ponte Rotto i Rom. Några av
dess valv hava instörtat och blivit ersatta av
en hängbro, som visas av fig. 1254.
Fig. 1252. Ponte Cestio i Rom, den gamla Pons
Cestius.
Fig. 1254. Hängspannet i Ponte Rotto.
väl huggna stenblock som genom sin tyngd och däremot svarande friktion höllos i sitt
läge utan något som helst bindemedel och som ibland, för att åstadkomma bättre
sammanhang, voro försedda med hophuggningar och metallkramlor. Då tegeltillverkningen
uppstod i Egypten, började man där använda fuktig lera såsom murbruk för att
sammanhålla de små lätta tegelstenarna, och detta slags murbruk kan än i dag påträffas
i primitiva, lantliga husbyggnader. Grekerna använde mycket tidigt kalkmurbruk
och förbättrade detta genom tillsats av hydrauliska kalksorter, exempelvis
santorin-jord. Från Grekland spred sig kännedomen om murbruket till Rom vid tiden omkring
600 f. Kr., och romarna utbredde kunskapen därom längs Rhen, där de i trass funno
en utmärkt ersättning för sin egen
puzzolanjord.
Någon valvteori var icke känd
i forntiden utan man byggde
uteslutande efter erfarenhetsregler, som
säkerligen mången gång voro
dyrköpta. Ekonomien spelade på den
tiden en underordnad roll och
arbetskraften var billig. Om en
brobyggnad till en början instörtade ett antal
gånger så togs detta med jämnmod.
Byggandet av en bro betraktades nämligen
som människornas kamp mot en ofta
övermäktig gudom, tyngdkraften, och om därvid
den svagare och ofullkomligare människan blev
besegrad, så ansågs detta icke för henne vara
särskilt nedsättande. Det var först Galileo
Galilei, som uppställde statikens och
håll-fasthetslärans första grunder och som gav
Fig. 1255. Ponte S. Angelo i Rom, den gamla
Pons Aelius.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
