Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
860
BROBYGGNADER.
där de sammanträffa i en tunn fog utan att vara förenade med varandra, eller ock kunna
de hållas kortare, så att de mellan sig mitt över spännvidden bilda en fri öppning, som
kan övertäckas med en enkel balk. Raka balkar och ramar av dessa slag kunna med
uteslutande järnbetong såsom byggnadsmaterial och med massiv sektionsutbildning
icke lämpligen drivas upp till större spännvidd än omkring 15 meter för tunga och 25
meter för lätta belastningar. Vid större spännvidder böra ifråga om
balkkonstruktioner hellre fackverksbalkar än massiva konstruktioner användas eller ännu bättre ett
balksystem, som är kombinerat av balk och båge. Denna kombination kan verkställas
på två sätt: antingen med en
massiv balk, avstyvad genom
att upphängas i en
stång-polygon såsom
avstyvnings-båge (fig. 1290) eller ock med
en massiv båge, vars
horisontalkraft upptages av ett
dragband (fig. 1291). Det
första sättet är från början
angivet av den österrikiske
ingenjören Joseph Langer, och balksystemet kallas efter honom för Lnwger-balk.
Avstyvmngsbalken upptager såväl böjningsmoment som normal- och
vertikalkrafter, under det att stångpolygonen, som är jämförelsevis tunn, huvudsakligen
överför axiella krafter. I det sistnämnda systemet, vilket vanligen benämnes »båge
med dragband», överföras momenten samt normal- och tvärkrafterna av bågen, under
det att dragbandet huvudsakligen utsättes för axiell dragning. Båda systemen verka
med hänsyn till de yttre krafterna: belastningar och reaktioner, såsom balkbroar (jfr
sid. 865), men i avseende på de inre krafterna: påkänningarna eller stångspänningarna,
Fig. 1290. Förslag till landsvägsbro över Klarälven vid Deje, 1
byggd av järnbetong och enligt system Langer.
Fig. 1291. Gatuviadukt över huvudbangården i Malmö.
Fig. 1292. Järnbetongtvärsnitt och deras utveckling med ökad spännvidd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
