Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
BROSYSTEMENS UTVECKLING FRÅN ÄLDSTA TILL NYASTE TID.
861
är det sistnämnda systemet närmast en bågbro, och enda skillnaden är, att bågens
horisontaltryck icke upptages av vederlagen utan såsom dragning av dragbandet. Vid
stora spännvidder och då tillräcklig plats finnes, så att den bärande konstruktionen
kan förläggas helt och hållet under brobanan, men på samma gång djupet till fast
botten under vattenyta eller terräng icke är stort, så är i allmänhet valvet eller bågen
det gynnsammaste konstruktionssättet.
Utbildningen av tvärsektioner för balkar och valv av
järnbetong rättar sig också efter spännviddens och
belastningens storlek, och med deras stegring sker utvecklingen
i stora drag efter de i fig. 1292 visade principerna och i den
angivna ordningsföljden. Strävandena äro att med ökad
spännvidd och belastning alltmer nyttiggöra
materialfördelningen i tvärsnitten, så att massor och egna vikter i
möjligaste mån inskränkas, vilket villkor växer i betydelse
med ökad spännvidd. Den i fig. 1292 a visade massiva
rektangulära sektionen på lågkant kan för fritt upplagda
balkar knappast ifrågakomma för större spännvidder än
omkring 10 meter, men för övriga momentminskande
balksor-ter och för ramar kan denna spännviddsgräns något ökas.
Naturligtvis är det icke spännvidden i och för sig, som är
avgörande, varken vid val av det ena eller andra brosyste-
met eller vid bestämning av tvärsnittsform, utan det är kraftverkningarna i
tvärsnittet: moment, vertikal- och normalkrafter, som äro det, och då det här och i det
föregående har talats om spännviddsgränser, så är det endast för att giva en grov bild av,
var övergång från det ena till det andra brosystemet eller från den ena till den andra
tvärsnittsformen ungefär kan ifrågakomma.
Såväl brosystemen som belastningarna
inverka ju tillsammans med spännvidden och
övriga huvudmått på kraftverkningarna,
och det är dessa senare, som ändå till
sist bli utslagsgivande såväl vid
brosystemets som vid tvärsnittsformens slutliga
fastställande. Även om en massiv
rektangulär sektion på lågkant (fig. 1292 a) vid
exempelvis 8 å 10 meters spännvidd får
större massa och egenvikt än om den t. ex.
upplöses i T-form enligt fig. 1292 c, så kan
det ändock hända att den blir billigare och
fördelaktigare, därför att den är enklare i
tillverkning- Detta förhållande kommer att visa sig på platser med höga arbetskostnader
och jämförelsevis låga materialpriser, såsom fallet är i Amerika. Momenten i en
järnbe-tongplatta, som är understödd av kolonner i enstaka punkter, kunna minskas genom
in-spänning av plattan i kolonnerna, varvid inspänningen kan förstärkas genom anordning
av starkt utbredda kolonnkapitäl. Konstruktioner av detta slag, varå fig. 1293 visar ett
prov, äro ursprungligen av amerikanskt ursprung och gå även här i landet under namn
av mwsÅroom-konstruktioner på grund av den svamphattsliknande kapitälformen. Från
början huvudsakligen använda för bjälklagskonstruktioner, hava de på senare tid även
Fig. 1293. Mushroombjälklag.
Fig. 1294. Langwiesener-viadukten på den
smalspåriga elektriska turistbanan Chur—Arosa i
Schweiz. Uppdelade valvbågar av järnbetong
med 96 meters spännvidd för huvudspannet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>