Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VI. Brobyggnader, av Otto Linton - Brosystemens utveckling från äldsta till nyaste tid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
878
BROBYGGNADER.
massiva som av fackverks- eller gallerverkskonstruktion. De kunna vara såväl
statiskt bestämda som statiskt obestämda, och graden av statisk obestämdhet kan
minskas och upphävas genom inläggning av leder i bågen. Detta förer till uppkomsten
av olika bågsystem, som i fig. 1332 schematiskt äro visade i avseende på sin utveckling
med hänsyn till minskning av den statiska obestämdhetsgraden. I fig. 1332 a visas ett
in-spänt valv, en båge utan
leder, eller, såsom man
kortare uttrycker sig, en O-leds
-båge, j Den är 3-faldigt
statiskt obestämd och mycket
vanlig för valvbroar av
stenmaterial, då grunden är god
och pilhöjden i valvet
någorlunda stor, så att
temperaturspänningarna hålla sig inom
rimliga gränser. För järnbroar
är den ganska ovanlig. I fig.
1333 visas ett framstående
exempel på en fackverksbåge
av detta slag. Genom att i
bågen inlägga en led, vilken
då, för att icke göra konstruktionen osymmetrisk, placeras i hjässan, uppkommer
1-ledsbågen (fig. 1332 b), som är 2-faldigt statiskt obestämd. Denna är en över huvud
taget ovanlig bågtyp men kan ifrågakomma — särskilt under provisoriskt stadium —
då det gäller att pressa ned valvtjockleken i hjässan. Genom att anordna tvenne leder
— och då vanligen vid vederlagen —
uppstår 2-ledsbågen (fig. 1332 c), en enkelt
statiskt obestämd konstruktion, som är
mycket vanlig såsom järnbåge men mindre
ofta utföres av stenmaterial. Om
2-ledsbågen förses med mittled, så erhålles en
3-ledsbåge (fig. 1332 d), som är en statiskt
bestämd konstruktion och mycket vanlig
såväl av järn som av stenmaterial.
Tre-ledsbågens sidoleder kunna flyttas från
vederlagen ut på bågen i enlighet med
fig. 1332 e, och man erhåller då en
3-ledsbåge med utkragade vederlagsleder.
En båge, som bildar mittspann i en 3-spannsbro, kan förses med överkragande
armar åt sidospannen till. På detta sätt är den storslagna och vackra 3-ledsbågen
för Viaur-viadukten i Sydfrankrike byggd (fig. 1334) med ett mittspann på 220
meter och med brobanan liggande på 116 meters höjd över vattenytan i dalen. Den nya
järnvägsbron över Ångermanälven vid Forsmo på Norra stambanan med 104 meters
mittspann (fig. 1335) är byggd enligt Viaur-viaduktens system, varigenom
skalförhållandet har blivit förvanskat, enär systemet dåligt låter sig avpassas efter en så liten
spännvidd. Det största bågspannet i Sverige är den av järn byggda fackverksbågen för
bron över Hammarbyleden vid Årsta holmar. Det är konstruerat såsom tvåledsbåge
Fig. 1344. Elisabeth-bron över Donau i Budapest, hängbro
med 290 meters spännvidd.
Fig. 1345. Gamla hängbron över Donau i
Budapest.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
