Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Cementets konstitution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
ningsgraden. Formeln baseras på antagandet, att föreningarna C3S, C3A och C4AF äro
de kalkrikaste, som kunna utbildas i klinkern, och förutsätter bl. a. fullständig
jämvikt samt att Fe2O3-halten ej är för hög i förhållande till Al2O3-halten. En till de
praktiska förhållandena mera anpassad och teoretiskt mera allsidigt grundad formel är
följande:
CaO = 2.8-% SiO2 4-1.4-% Fe2O3 + f- (% A12O3 — 0.64 - % Fe2O3),
där f varierar mellan 1 och 1.65. För f = 1.65 sammanfaller formeln med den ovan
angivna, och för f = 1.1 ansluter den sig till en äldre, på mycken empiri grundad
formel,
CaO = 2.8 - % SiO2 4- l.i * % A12O3 4- 0.7 • % Fe2O3.
Denna baserade sig på antagandet av föreningarna C3S, C2A och C2F, vilket ju ej
numera kan godtagas, men motsvarar till sitt resultat siffermässigt ganska nära ett
typiskt fall med ej uppnådd slutjämvikt i klinkern.
När ett cement framställt genom enbart finmalning av klinker angöres med vatten,
är det i regel snabbindande, d. v. s. det reagerar något för snabbt för praktiskt bruk. För
att motverka detta tillsättas vid finmalningen smärre mängder gips (omkr. 3 %), som
så modifierar hydratationsförloppet, att cementet icke börjar binda förrän c:a 1 timme
förflutit efter vattentillsättningen. Reaktionerna vid hydratationen, speciellt vid den
nämnda bindetidsregleringen, äro av en komplicerad natur och, ehuru klarlagda till
sitt väsentligaste förlopp, dock icke utredda i alla detaljer.
Ovanstående framställning har endast berört portlandcementklinkerns
konstitution. Portlandcementet är, som tidigare anförts, det utan gensägelse mest använda och
bäst undersökta cementet. På sina håll i utlandet använder man i rätt stor utsträckning
s. k. hyttcement, blandningar av portlandcement och basisk masugnsslagg. I nyare tid
har man vidare börjat intressera sig för puzzolancement, bestående av blandningar av
portlandcement och syntetiska eller naturliga puzzolaner. Ett annat enhetligt cement
än portlandcement är aluminatcement (smältcement), vilket i förhållande till
portlandcementet ännu är föga utforskat.
För att giva en bild av hur dessa cement förhålla sig till varandra i avseende på
kemisk sammansättning återgivas i följande tabell några exempel på dylika cement.
Tabell IV. Exempel på kemisk bruttosammansättning hos några olika cement.
[-Portlandcement Järnportland-cement Masugns-cement Aluminatcement-]
{+Portland- cement Järnportland- cement Masugns- cement Aluminat- cement+} (Smältcement)
Kiselsyra SiO2 . . . . 22.2 25.9 29.3 6.7
Järnoxid Pe2O3 . . . . 3.2 2.6 2.3 3.6
Lerjord A12O3 . . . . 5.0 6.0 8.7 46.1
Kalk CaO . . . . 65.3 60.0 54.1 41.6
Magnesia MgO . . . . 1.5 1.7 2.5 0.9
Alkalier K2O + Na20 . . . . 0.1 0.9 1.1 0.4
Svavelsyreanhydrid SO3 .... . . . . 1.3 1.4 0.8 0.2
Svavel S — 0.5 0.7 —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
