Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
F. L. Smidth & Co för Aalborgs cementfabrik. Det dröjde dock någon tid innan
roter-ugnen vann allmänt erkännande, och först omkring år 1903 erhöll den någon större
spridning men anses nu som den lämpligaste cementbränningsugnen och har i högsta grad
bidragit till såväl höjande av cementkvaliteten som förbättrande av arbetsmetoderna.
Roterugnen, fig. 20 och 35,
består av en långsamt roterande
stålcylinder, invändigt klädd med
eldfast material i
chamottekvali-tet, ehuru i sinterzonen även
användes tegel, tillverkat av
cement-klinker och ren cement. Ugnen
har en svag lutning mot
utlopps-ändan och drives med särskild
motor, försedd med kontroller för
en hastighetsreglering av
omloppet från x/2 till 2 varv pr min.
Råmassan, slam eller fuktat
råmjöl, införes i ugnens övre del
och bibringas genom ugnens
rotation en framåtgående rörelse.
Samtidigt inblåses i ugnens nedre del finfördelat bränsle tillsammans med den erforderliga
förbränningsluften. Bränslet förbrinner med en lång, kvastliknande låga. Den i ugnen
införda råmassan undergår först torkning och därefter, med början vid omkring 900°,
kalcinering. Vid omkring 1 000° inträder en växelverkan mellan kalk och lera — under
bildning av romancement — och först mellan 1 425°—1 500° sker den egentliga
sint-ringen av massan till klinker.
Som bränsle användes numera uteslutande pulvriserat kol, ehuru tidigare på vissa
ställen i Förenta Staterna och Ryssland olja och naturgas även varit i bruk.
Pulvrise-ringen av kolet sker efter den förut (sid. 8) omnämnda principen: torkning och därefter
företagen målning samt magasinering för driftutjämning. För detta ändamål krossas
kolet i en valskross och torkas därefter genom indirekt värmetillförsel vanligen i en
torktrumma. Efter
torkningen males kolet efter
principiellt samma grunder som
råmaterialet och cementet,
alltså medelst grov- och
fin-malningskvarnar. Finmal-ningen sker oftast på en
rörkvarn och drives till en
finlek av blott några få procent
siktrest på sikt med 4 900
maskor pr cm2.
För torkning och
målning av kolet i en operation
har firman F. L. Smidth &
Co. infört pyratorn, senare
ersatt av den varmluftventi-
Fig. 34. Enkelvalspress.
Fig. 35. Roterugnsanläggning: Amme-Lutherverken, Braunschweig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
