Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CEMENT. TILLVERKNING AV PORTLANDCEMENT.
39
Fig. 39. Kättingnpphängning i
roter ugn.
form av ånga återvinna omkring 70 % av det annars
med rökgaserna bortgående värmet. Denna ångmängd,
omvandlad i elektrisk energi, är tillräcklig att, där
man arbetar efter torrmetoden, täcka hela
cementfabrikens kraftbehov och vid våtmetoden omkring 65 %
därav.
Det andra sättet finner företrädesvis tillämpning
vid den våta metoden och har kommit till utförande
under olika former.
Enligt Rigbymetoden insprutas slammet under 7—8
atm. tryck i finfördelat tillstånd i ugnen genom ett flertal
munstycken, placerade i väggen till den framför ugnen
uppförda kammaren. Idén patenterades redan år 1902 i
England av Bamber och har senare med vissa
modifikationer återupptagits av bl. a. F. L. Smidth & Co,
Köpenhamn, och engelsmannen Rigby, London. Metoden
lider dock av flera nackdelar, såsom stort slitage i
pumpar och munstycken och benägenhet för bildandet av
s. k. slamringar i ugnen, då oplastiska råmaterial användas. Rökgastemperaturen kan
däremot med denna metod, avsevärt nedsättas och ugnens produktion ökas utan att
kolförbrukningen stiger i samma grad. Den största nackdelen ligger emellertid i de stora
dam-ningsförluster, som finfördelningen av
slammet för med sig och som
nödvändiggöra dyrbara
dammnedslagningsan-läggningar för att icke genera
omgivningen.
Ett vida enklare förfarande består
i att i ugnens övre tredjedel hänga ett
stort antal grova ‘järnkättingar, fig. 39.
Vid ugnens rotation överföra dessa en
stor del av rökgasernas värme till
slammet eller råmjölet. Rökgasernas
temperatur kan på detta sätt nedsättas
ända till c:a 260° och bränslebehovet
till blott 1 600 kalorier pr kg klinker.
Metoden har dock sin begränsning,
bl. a. på grund av svårigheterna vid
inmatningen av slammet. Genom
anordningen av ett slamtorn enligt G.
Polysius A. G., Dessau, fig. 40, kan
avgasvärmet utnyttjas vida mer.
Rökgaserna sugas ur roterugnen genom
slam-tornet medelst en exhaustor. I
slam-tornet är upphängt ett system
roterande och mot varandra höj- och
sänkbara kättingar, över vilka det
nedrinnande slammet fördelas medelst
Fig. 40. Slam torn: G. Polysius, Dessau.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
