Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
42
KALK, CEMENT OCH GIPS. KONSTSTEN.
fullbordad, då beskickningen framkommit till 1. Här matas hela beskickningen ned i
krossen s, krossas och sorteras i tre fraktioner medelst sikten m. Fraktionerna vid o och
preturneras, såsom förut nämnts. Bäddmaterialet har till uppgift att skydda rosten och
bilda ett poröst skikt och inblandningen av klinkern i beskickningen att reglera
reak-tionsförloppet. Villkoret för reaktionens riktiga förlopp är att förbränningstiden för
kolet plus tiden för andra exoterma reaktioner blir längre än dissociationstiden för
beskickningens kolsyrehaltiga beståndsdelar och övriga endoterma reaktioner. Lurgi
angiver för portlandcement följande blandning i viktdelar för 1 kg klinker vid ett
värmebehov av 1 200 kal. inkl, tändningen: råmjöl 1.52, returklinker 2.88, koksgrus 0.18
och anfuktningsvatten för råmjölet 0.48 kg. Kapaciteten pr m2 nyttig sugyta var vid
försöksugnen 10 ton klinker pr dygn, varvid framställdes såväl portlandcement som
det mera fordrande lerjordcementet.
Värmebehovet för bränning av klinker är teoretiskt 420 a 450 upp till 470 kg kal.
pr kg klinker, beroende på råmassans sammansättning. För de olika
framställningsmetoderna ställer sig det praktiska värmebehovet som följer:
Våtmetoden, äldre anläggningar................................................ 1 800—2 200 kal.
> modernare > med roterngn.......................................... 1 300—1 600 >
Torrmetoden, roterngn......................................................... 1 300—1 500 >
> > med värmeåtervinning.............................................. 950 »
> schaktugn........................................................ 1 000—1 250 >
Lepolmetoden c:a ................................................................... 858 >
Sinterrost, torrmetoden............................................................ 950—1200 >
> våtmetoden ....................................................... 1 200—1 400 »
Roterugnen utföres i allt större dimensioner. Från att en tid hava hållit sig vid
omkring 2.1 m i diameter och 30 m i längd med en produktion av 400 å 450 fat pr dygn
bygges den nu upp till 3.4 x 125, ja ända till 3.75 x 163 m med en produktion av 1 500
å 1 800 resp. 4 400 fat pr dygn. Ugnens vikt i tjänst kan gå upp till 1 000 ton och mera.
Fig. 44. Klinkerupplag.
Kliukerupplag. Den färdiga klinkern föres
medelst elevatorer och transportband eller s. k.
skakrännor till klinkerupplaget,
schaktugnsklin-kern under tak, men den hårdbrända
roterugns-klinkern vanligen under bar himmel (fig. 44),
enär den senare i omalet tillstånd icke skadligt
påverkas av atmosfäriska inflytanden.
Någon tids lagring av klinkern underlättar
målningen och är till fördel för cementets
kvalitet, då därunder förhandenvarande
ouppslu-ten kalk och lösbränt material släckes genom
upptagande av fuktighet och kolsyra ur
luf
ten. Härigenom förhindras annars därav senare orsakad fläckvis uppträdande
sväll-ning. Denna säkerhetsåtgärd är särskilt påkallad för schaktugnsklinkern. Den
hårdbrända roterugnsklinkern kan däremot, om så behöves, malas omedelbart efter
bränningen, ehuru det ur driftsynpunkt är fördelaktigt att hålla ett större klinkerlager.
Cementmalningen. Från klinkerlagret föres klinkern direkt till krossar och
kvarnar för målning, varvid gips samtidigt tillsättes, upp till 2, högst 3 %, för reglering av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
