Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Cement - Tillverkning av portlandcement
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CEMENT. TILLVERKNING AV PORTLANDCEMENT.
49
Fördelningen av tillverknings- och försäljningskostnader för portlandcement vid ett
genomsnittspris av kr. 7: 50 pr 3 säckar (= 1 fat) anföres efter N. Danielsen som följer:
Arbetslöner........................................................................... 12—20 %
Rörliga omkostnader:
Köpta materialier och övriga driftskostnader.......................................... 28—30 >
Fabriksomkostnader.................................................................... 11—15 >
Administrationskostnader och skatter.................................................. 8—10 >
Fasta omkostnader:
Avskrivningar......................................................................... 15—20 »
6 % ränta pä nedlagt kapital.......................................................... 16—18 >
Summa 100 »
Emballage, handelskostnader, cementfrakter och företagarvinst 65 %, tillsammans 165 % = Kr. 7: 50.
Dammet och dess tillvaratagande. Damningen i och omkring cementfabrikerna
är en fråga av såväl hygienisk som ekonomisk betydelse. Vid torrmalningen av
råmaterial och cement uppstår alltid damm, och från roterugnarna medfölja stora mängder,
mellan 5 å 10 % av råmjölets vikt, med rökgaserna. Därest dammet icke
tillvara-tages inom fabriken, generar det omgivningarna och betyder dessutom en stor
ekonomisk förlust för tillverkaren.
För uppsamlingen av dammet från målningen har man i torrfiltret en enkel och
ändamålsenlig apparat. Denna arbetar med vakuum och består av ett större antal
filterslangar, genom vilka luften suges från damningsställena. Dammet avsätter sig
på slangarnas insida, varifrån det automatiskt nedskakas med vissa mellanrum samt
till var atages.
Uppsamlandet av det från roterugnarna bortgående dammet låter sig icke göra på
sistnämnda sätt och var länge ett olöst problem. Det lyckades dock amerikanen
G. F. Cottrell att med den av honom praktiskt utbildade elektrostatiska
dammned-slagningsmetoden omkring år 1908 lösa problemet. Cottrell hade många föregångare.
Redan långt tidigare utförde Hohlfeld i Tyskland och Guitard i Frankrike
labora-torieförsök efter samma princip, vilka försök först år 1886 återupptogos av engelsmännen
Oliver Lodge och N. W. Hutchengs. Senare arbetade Hempel, Walker samt Thwaite
år 1899 och Gauffin år 1903 på problemet. Tysken Möller förbättrade Cottrells
apparat genom att utbyta asbesten i Cottrells negativa pol mot en metalltråd.
Principen i Cottrell-Möllers dammnedslagningsapparat framgår av fig. 59. De med
damm bemängda rökgaserna nedkylas något — genom inkoppling av en ångpanna i
gasströmmen eller genom vattenbestrilning — och föras därefter genom ett antal
vertikala plåtrör, 300 mm i diameter och 5 000 mm i längd, i vilkas mitt en elektriskt
isolerad tunn metalltråd nedhänger. Tråden matas med pulserande högspänd likström,
35 000 till 70 000 volt, och utgör den negativa polen, under det röret är jordförbundet
och utgör den positiva polen. Vid denna höga spänning utsänder tråden under
väs-ning elektriskt laddade joner, varigenom de passerande dammpartiklarna joniseras och
följa med den elektriska »vinden» mot rörets väggar, där de avsätta sig och varifrån
de tidvis nedskakas och uppsamlas.
Den pulserande högspända strömmen erhålles genom upptransformering av till
buds stående växelström, vilken därefter likriktas medelst en likriktarskiva, sittande
på samma axel som den synkront drivna motorn.
4—281013. Uppfinningarnas bok. VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
