Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Konststen - Magnesia som bindemedel - Kalk som bindemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTSTEN. KALK SOM BINDEMEDEL. 69
magnesiumkloridlösning, MgCl2. Det användes företrädesvis för framställning av
konstträ vid golvläggning med sågspån som fyllnadsämne samt med mer eller mindre
tillsättning av mineraliska beståndsdelar. Marmorin är ett liknande ämne, som
fram-ställes av magnesia genom utröring med magnesiumsulfat, men som besitter mindre
styrka än Sorelcementet.
Dessa båda bindemedel hava sin huvudsakliga användning för framställning av
konstmarmor och konstsandsten.
En annan konstmarmor för mindre föremål beredes av finfördelad bränd
magnesia och fällt kalciumkarbonat, som väl blandade och utrörda med vatten lämna en
plastisk och efter hårdningen stenhård kristallinisk massa. Materialet lämpar sig därför
för avgjutningar. Efter bindningen får materialet hårdna någon tid i vatten.
Slutligen framställes konstgjord sjöskum, magnesiumsilikat, genom sammanförande
av de båda lösningarna vattenglas och magnesiumsulfat eller magnesiumklorid under
tillsättning av finaste kvartssand. Dessutom anger Lehner följande 4 lösningar för
framställning av en lämplig massa: I) 50 kg vattenglas av 28° Bé med 200 kg vatten,
II) 50 kg magnesiumsulfat (bittervatten) med 100 kg vatten, III) 5 kg alun
(ammoniak-alun) med 50 kg vatten och IV) 10 kg natriumhydrat med 25 kg vatten.
Kalk som bindemedel.
Den förutnämnda kalkpicén, en av kalk och småsten utstampad massa, har
numera undanträngts av betongen. Den betydelsefullaste konststenen med kalk som
bindemedel utgör kalksandstenen, framställd genom den s. k. ånghärdningsprocessen.
Kalksandsten. Tillverkningen av kalksandsten grundar sig på det av W.
Michaè-lis år 1880 påvisade förhållandet, att kiselsyra och kalk under påverkan av högspänd
ånga bilda kalciumhydrosilikat, vilken kristallbildning sammankittar de intill varandra
liggande kvartskornen till en sten av stor styrka. Michaélis avsåg med sin uppfinning
framställandet av konstverk, bearbetade i mjukt tillstånd, ävensom en ersättning för
den förädlade gipsgjutningen, vilket i någon mån förklarar förhållandet, att det dröjde
flera årtionden, innan förfarandet fick industriell betydelse för tillverkning av
kalksand-te‘gel som mursten. Numera sker kalksandtegeltillverkningen i stor skala och är spridd
över hela världen.
Kalksandstenen består av c:a 95 % ren sand och 5 % bränd kalk av minst 90 %
CaO-halt, vilka väl blandade och pressade till tegelformat under c:a 10 timmar
utsättas för 8 å 10 atm. ångtryck. Stenen kan omedelbart efter tillverkningen användas
som byggnadssten. Dennas hållfasthet är föreskriven till minst 140 kg/cm2, men stenen
håller ofta avsevärt över 200 kg/cm2. På grund av sin sammansättning besitter
kalkstenen större eldhärdighet än rödteglet och användes på sina håll för murning av
skor-stenskanaler o. d., men torde på grund av sin svällningstendens vara olämplig härför.
Kalksandteglet motstår atmosfäriska inverkningar och fuktighet och användes dels
som fasadsten, dels på ställen utsatta för stark fukt.
Den första kalksandstenen tillverkades år 1854 av d:r Bernhardi i Eilenburg vid
Leipzig ehuru då på ett primitivt sätt. Den slagna stenen fick nämligen färdigbildas
under luftens inverkan, och ehuru den visserligen blev användbar, gick förfarandet för
långsamt och har sedan helt övergivits. Numera tillverkas all kalksandsten genom ång-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
