Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Kalk, cement och gips. Konststen. Av Åke Esbjörnsson - Konststen - Kalk som bindemedel - Cement som bindemedel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
KONSTSTEN. CEMENT SOM BINDEMEDEL.
71
föres i vagnar omedelbart till
härdningspannan, som består av
en lång cylinder, upp till 2 m i
diam, och 22 m i längd. Sedan
vagnarna förts in i pannan, slutes
den medelst ett lock, och ånga
på-släppes. Efter ånghärdningen
uttages stenen och är då färdig för
användning. Ju högre ångtryck man
använder, desto snabbare försiggår
hårdningsprocessen, redan inom
6—8 timmar vid 12 atm. tryck.
En kalksandtegelfabrik efter
släcktrummelförfarandet visas i
fig. 76. I Sverige fanns år 1931
8 kalksandtegelfabriker,
sysselsättande 90 man, med ett årligt
tillverkningsvärde av närmare 0.5
mill. kr.
Fig. 78. Kalksandtegelpress: Bernhardi, Eilenburg.
Cement som bindemedel.
Det för konststen betydelsefullaste och mest använda bindemedlet är cementet,
ett alla andra överlägset bindemedel på grund av sina hydrauliska egenskaper, sin stora
styrka och anpassningsförmåga samt därigenom att det äger vissa, med järn nära
överensstämmande, fysiska egenskaper. Det har en synnerligen mångsidig användning,
såsom för betong, järnbetong, betongvaror, mosaikarbeten m. m.
Betong är en blandning av cement, sand eller grus (singel), krossad sten (makadam)
och vatten. Villkoren för en god betong äro, förutom prima cement, att materialierna
äro fria från organiska eller skadliga beståndsdelar, leror o. d., att kornstorleken hos
sand och grus är så anpassad, att blandningen blir möjligast tät eller »mättad», att den
tillsatta vattenmängden är den minsta möjliga och slutligen att blandningen och
in-stampningen utföras med omsorg och med tillräcklig skyndsamhet.
Blandningsförhållandet mellan cement, sand och makadam brukar vanligen ligga
omkring 1:2:4, 1:3:5 eller 1:5:8, anpassat efter föreliggande fordringar på betongen.
Den riktigt avpassade mättningen av såväl betongen som vattentillsatsen börjar mer
och mer att beaktas och tillmätes på sina håll större betydelse än en föreskriven fet
blandning eller hög cementtillsats.
Betongteknikens utveckling har lett till införandet av rationella metoder för ett
säkert och snabbt fastställande av en lämplig proportionering av betongblandningen.
Man begagnar sig härvid av idealkurvor, som efter utförda mekaniska
siktnings-och sållningsprov angiva den sammansättning, som lämnar den bästa betongen.
Renheten hos den ingående sanden och stenen bestämmes med det kolorimetriska
renhetsprovet, varvid materialet omskakas tillsammans med en 3 %-ig natronlösning. En
stark brunfärgning av vätskan anger, att orenheter hos sanden förefinnas i så hög
grad, att de avsevärt nedsätta betongens hållfasthet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
