Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Tegel- och lergodsindustri. Av Moje Bergström - Eldfast tegel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
102
TEGEL- OCH LERGODSINDUSTRI.
ELDFAST TEGEL.
Fig. 110. Tvärsektion av flamugn.
Med eldfast tegel menar man tegel, som användes till inklädnad av eldstäder eller
industriugnar, där temperaturerna uppgå till gradtal, som ligga högre än den vanliga
tegellerans smältpunkt. Det eldfasta teglets tillverkning skiljer sig f. ö. från tillverkningen
av vanligt murtegel huvudsakligen däri, att råmaterialet utgör en blandning av lera och
chamotte. Chamotte kallas en förut bränd och sedan finkrossad lera, som tillsättes i
avsikt att minska krympningen och förebygga missformning och sprickbildning
under torkning och bränning.
Chamotten har nämligen
redan vid den första bränningen
krympt praktiskt taget så
mycket som den kan krympa
vid den för
tegeltillverkningen erforderliga
temperaturen. Chamotte till eldfast
tegel måste brännas av eldfast
lera.
I övrigt tillverkas
eldfast tegel på likartat sätt
som vanligt murtegel, ehuru
med noggrannare blandning,
formning och bränning, då på eldfast tegel måste ställas betydligt större fordringar på
jämnhet i format och struktur än på annat murtegel.
Råmaterialen blandas, vanligen i proportionerna 1 del rålera till 2 delar chamotte,
vilka från silos föras på transportband till krossmaskineriet, som vanligen utgöres av
kollergångar. En kollergång är byggd så, att massan i ett tråg med plan, roterande botten
krossas mellan bottnen och mot densamma anliggande tunga valsar. Genom slitsar i
bottnen, avpassade efter största önskade kornstorlek, nedfaller den krossade leran och
chamotten i en blandningsmaskin. Massan bearbetas och formas nu på liknande sätt
som förut beskrivits beträffande murtegel. De ur tegelmaskinen genom trådavskärning
erhållna tegelämnena underkastas en efterpressning i excenterpress, varvid teglet erhåller
sin slutliga form med skarpa kanter och släta ytor. Vid denna pressning instansas även
märke och nummer, angivande fabrikat och kvalitet. Komplicetade formtegel måste
dock formas för hand. Totkningen sker i varmluftstorkar, och efter en torkningstid av
5—10 dagar sker bränningen, vanligen i gaseldade kammarugnar, som skilja sig från de
förut beskrivna ringugnarna huvudsakligen däri, att de olika kamrarna skiljas åt genom
murade väggar. Kamrarna kunna dock sättas i förbindelse med varandra genom kanaler,
så att rökgaserna från den under bränning varande kammaren kan ledas genom de
närmast följande kamrarna för att föTvärma där insatt råtegel. Den för bränningen
erforderliga generatofgasen inledes genom kanaler i kammarens fyra hörn och möter här
för-bränningsluften, som förvärmts genom att den fått genomströmma ett antal redan
färdigbrända kamrar och där uppta det färdigbrända teglets avsvalningsvärme. Bränningen
utföres i regel vid en temperatur av c:a 1 400° C.
Vid brytningen av kol och eldfast lera i de skånska gruvorna, som hava ett djup av
intill 100 m, sker först en grovsortering vid lastningen. Den erhållna leran innehåller dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
