Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Porslin och andra finkeramiska produkter. Av Hjalmar Olson - Historik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
122
PORSLIN OCH ANDRA FINKERAMISKA PRODUKTER.
En banbrytare och nyskapare av stora mått var engelsmannen Josiah Wedgwood
(1730—1793), vilken bl. a. i hög grad förbättrade det med en genomskinlig blyglasyr
överdragna, vita, porösa s. k. flintporslinet. Mest kända av hans alster äro den s. k. »fine
cream-coloured ware» eller Queen’s ware, vidare basalt-ware och jaspis-ware. Wedgwood
förenade i sig teknikern, konstnären och affärsmannen. Under hans ledning utvecklades
icke blott hans egna fabriker utan även hela Englands övriga finkeramiska industri mot
storindustriell drift, i det de andra fabrikerna ständigt kopierade hans produkter och
arbetsmetoder.
Redan mot slutet av 1600-talet hade fransmännen i Rouen tillverkat det s. k.
mjukporslinet,1 vilket är ett mellanting mellan glas och porslin och utmärkt lämpar sig för
dekorering. Sin högsta fulländning har detta material nått i produkterna från Sèvres
under sista hälften av 1700-talet. Efter franska revolutionen har Sèvres endast
tillverkat fältspatporslin.
En tredje förnämlig porslinsspecialitet är det från England stammande benporslinet.1
Det har en mild, vacker glans, och färgerna komma på detta, liksom på mjukporslinet,
mera till sin rätt än på fältspatporslinet.
Sedan 1700-talet och fram till vår tid har i främsta rummet Staatliche
Porzellan-manufaktur i Meissen varit stilskapande. Dess högsta konstnärliga glansperiod inträffade
mellan 1720 och 1760, efter vilken tid Nationalmanuf akturen i Sèvres trädde i
förgrunden fram till franska revolutionen. Omkring 1780 började alstren i den nyklassiska stilen
från Wedgwoods fabriker bli normgivande. Storindustri och massfabrikation, i vilken
alla tidigare stilar kopierades, äro utmärkande för 1800-talet. De framsteg, som gjordes,
ligga på teknikens område. 1800-talet kan därför betecknas som de tekniska
förbättringarnas period. Ekonomiskt var denna tid gynnsam jämförd med tidigare
utvecklingsskeden.
Den enda egentliga nyheten i dekorationsväg under denna period är den polykroma
underglasyrmålningen, som omkring mitten på 1800-talet infördes av Den Konglige
Porcellansfabrikk i Köpenhamn. Någon större betydelse utanför Danmark har den
dock ej fått.
C. Östasiatisk keramik. 1. Kina. Såvitt vi hittills veta överträffas den kinesiska
keramiken i ålder endast av dep egyptiska. Av de funna lervarorna äro de
oglaserade äldst och dateras till omkring 3000-talet f. Kr. De märkliga och talrikt
förekommande alstren av kinesisk keramik vittna om en högt stående kultur.
Porslinet var känt i Kina redan under 7:e århundradet e. Kr. Godset i de kinesiska
pjäserna är svagt färgat, grått eller gråblått, medan det europeiska porslinet är vitt.
Efter vår nuvarande klassificering bör det sålunda snarare hänföras till fint stengods
än till porslin.
Glasyr- och dekorationstekniken nådde en mycket hög nivå, och århundraden förgingo,
innan vi i Europa lärde oss framställa produkter, som kunde mäta sig med de kinesiska.
Numera har den kinesiska porslinstillverkningen gått tillbaka och spelar ingen som
helst roll på den internationella marknaden.
2. Japan. Den japanska keramiken är av betydligt senare datum än den kinesiska.
Först i början av 1600-talet upptogs porslinstillverkningen. Även om de japanska
produkterna ej nått samma fulländning som de kinesiska, äro de dock i många fall av
hög kvalitet.
1 Se tab. 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
