- Project Runeberg -  Uppfinningarnas bok / VIII. Kemisk industri /
143

(1925-1939) [MARC] With: Sam Lindstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - III. Porslin och andra finkeramiska produkter. Av Hjalmar Olson - Fabrikationen - Bränning, glasering och dekorering

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FABRIKATIONEN.

143

Karakteristiskt för den första gruppen är att rågodsbränningen äger rum vid lägre
temperatur än glattbränningen och att dekoreringen sker på den färdigbrända glasyren,
varpå dekorens färger smältas på glasyren vid en relativt låg temperatur. I den andra
gruppen sker rågodsbränningen vid högre temperatur än glattbränningen, och dekoren
anbringas vanligen på det brända rågodset. Vid glattbränningen förenas färgerna med
såväl godset som glasyren.

Den förhärskande ugnstypen för rågods- och glattbränningarna är rundugnen. Fig.
144 visar en sådan ugn. Förutom rundugnar komma numera tunnelugnar till rätt stor
användning. Se fig. 145. Fig. 146 visar
hur en rundugn fylles med de eldfasta
kapslar, i vilka godset befinner sig
under bränningen.

Som bränsle för rundugnarna
användas huvudsakligen stenkol och
brunkol samt i enstaka fall ved, gas
eller olja, för tunnelugnarna
huvudsakligen generatorgaseldning, i enstaka
fall direkteldning med kol, oljeeldning
eller elektrisk uppvärmning.
Temperaturkontrollen sker i regel genom s. k.
Segerkäglor. Fig. 147 visar Segerkäglor
före och efter bränningen.

Fig. 148—151 visa hur godset
placeras i kapslar för rågods- resp,
glattbränning.

Fältspatporslinsgruppen.
Rågodsbränningen, som äger rum vid relativt
låg temperatur, avser endast att giva
fältspatporslinet en så stor mekanisk
hållfasthet, att det kan hanteras, samt
så stor poro sitet, att föremålen vid
neddoppningen i glasyren med lätthet
suga till sig densamma.

Den finmalda glasyren, i vilken
fältspat, kvarts, kaolin, kalciumkarbo-

nat och magnesit ingå som förnämsta råmaterial, ser ut ungefär som mjölk. När de
porösa föremålen neddoppas i glasyrvätskan, suger godset genom kapillärkraften
vattnet till sig, varvid de finmalda partiklarna lagra sig på föremålens yta.

Efter torkningen äro föremålen färdiga att infyllas i kapslar för att genomgå
glattbränningen, där godset liksom även glasyren genomgår en mångfald kemiska och
fysikaliska processer, varvid som slutprodukt ett svagt genomskinligt gods erhålles. Under
de olika bränningarna har godset krympt ungefär 20 %.

Då fältspatporslinet brännes vid c:a 950° första gången och c:a 1 400° andra gången,
användas i allmänhet rundugnar, byggda i två våningar, varvid rågodsbränningen sker
i den övre kammaren, vilken erhåller den erforderliga värmen genom de från den undre
kammaren avgående gaserna.

Fig. 144. Rundugn för rågods- och glattbränning.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Oct 2 00:05:35 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/uppfbok/8/0157.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free