Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Fabrikation av småglas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
FABRIKATION AV SMÅGLAS.
189
ligt värde, ty den enklare gravyren håller sig endast till glasets yta, och man kan på
denna med enklare gravyr åstadkomma nästan lika mycket som man kan rita på ett
papper.
Ett mellanting mellan slipning och gravyr — eller kanske snarare ett slags lätt
slipning — utgör den s. k. taille-gravyren. Den utföres i form av slipning med en
mycket liten, naturlig eller konstgjord, sandsten under vattenbegjutning, men utan
användning av sand som slipmedel. Dekorationsmetoden lämpar sig synnerligen väl för
framställning av lättare mönster, blad m. m.
Fig. 180. Maskinetsade mönster.
Etsning. Med etsning menas mattning av glasets yta. Man skiljer mellan
djupetsning, antingen på maskinell väg (maskinetsning) eller med användning av graverade
stålplåtar (plåtetsning), och lättare etsning (stämpling).
Vid maskinetsning doppas glaset först i ett vaxbad. Då vaxet stelnat, är alltså
glaset överdraget av en tunn vaxhinna, i vilken olika mönster inritas med nålar. Detta
sker numera med olika maskiner,
antingen »pantograf»-maskiner, med
vilka vilket mönster som helst kan
ritas in och i regel på 12 å 24 glas
på en gång, eller
»guillocherings»-maskiner, med vilka endast enklare
mönster kunna ritas, i regel endast
på ett eller några få glas på en gång.
Utrymmet medger icke att ingå på
dessa maskiners konstruktion och
arbetssätt. Sedan mönstret ritats
in i vaxhinnan, sänkes glaset ned i ett »syrabad» av huvudsakligast fluorvätesyra.
Denna angriper glasets yta på de ställen, där denna genom ritandet i vaxhinnan blivit
blottad, och då sedan glaset upptages ur syrabadet och vaxhinnan genom
neddopp-ning i upphettat vatten avlägsnas, framträder mönstret, oftast bestående av mer
eller mindre konstfullt sammansatta nätverk eller i varandra slingrande kroklinjer.
Vid plåtetsning ingraveras först mönstret på en stålplåt. Därefter överdrages denna
med tjock, vaxig täckfärg, så att alla fördjupningarna i det ingraverade mönstret bliva
fyllda. Täckfärgen avstrykes sedan med en smidig stålspade från plåtens plana yta.
Tunt silkespapper tryckes därefter mot plåten, varvid täckfärgen fäster på
silkespapperet. Detta fästes i sin tur på ett glas, genom att täckfärgen på silkespapperet
klibbar fast; silkespapperet fuktas med ättiksprit och lossnar, medan täckfärgen stannar
kvar på glaset, alltså angivande mönstret, som framstår obetäckt på glaset. Genom
påpensling av fluorammonium angripes glasets yta, kraftigare ju längre det får verka,
varefter glaset avtvättas och mönstret framträder på ytan.
Stämpling sker på ungefär samma sätt, men användes endast för enklare saker,
såsom på glaset stämplade monogram m. m., där en mera ytlig mattning är tillräcklig.
Andra dekoreringssätt. Givetvis finnas en hel del andra sätt att dekorera glas,
ehuru tillfälle att redogöra därför här icke finnes. Några av de viktigare skola dock
här nedan beröras.
Över- och underfång utgör sålunda ett slags dekorering i olika färger, som sker
redan vid glasugnen, i det att ett, ibland flera, lager av färgat glas blåses fast vid den yttre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
