Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Glastillverkningen. Av Carl Kaijser - Fabrikation av buteljer och flaskor
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
200
GLASTILLVERKNINGEN.
öppnas och slutas. Kringvrides en rund flaska eller butelj under blåsningen i formen,
»snos», blir dess yta vackrare och glansigare, än om den under blåsningen hålles stilla,
»fast». Sedan buteljen är blåst, fästes den i en butelj tång, »klam», och skiljes från
pipan; glas pålägges runt halsens övre del, eller ock värmes halsen direkt in samt formas
med en buteljsax, »regalinsax», till önskad form. Butelj saxarna och butelj formarna äro
av många slag och växla med olika slag av buteljer. Sedan buteljen är färdig, kyles
den i kylugn eller kylrör.
Maskintillverkning av flaskor. Givet var att en sådan likformig tillverkning
som flaskfabrikationen skulle inbjuda till försök att mekanisera densamma. Som redan
förut nämnts kom man inom småglastillverkningen redan på ett jämförelsevis tidigt
stadium fram till halv- eller helautomatiska pressblåsningsmaskiner, men i dessa kunde
endast glasföremål med vid hals tillverkas. Gällde det föremål med smal hals — t. ex.
buteljer —, visade det sig svårt såväl att genom den för buteljhalsen avsedda smala
delen av formen befordra för buteljens nedre del erforderlig glasmängd som ock att
samtidigt tillverka ringen och korkhålet. Icke minst visade sig detta på så sätt, att
buteljhalsen hann att stelna, medan buteljens nedre del tillverkades. Svårigheten att
under lämplig temperatur maskinmässigt tillverka buteljhalsen med ringen och
samtidigt utblåsa buteljen i övrigt utgjorde därför länge det största hindret att inom butelj
-fabrikationen konstruera automatiskt arbetande tillverkningsmaskiner. Även formarna
vållade svårigheter. Slutligen fann man dock på att göra formen 3-delad: en nedre
del för själva buteljen, en mellandel för buteljhalsen och en övre del för ringen och
korkhålet, de båda övre formdelarna gjorda så, att de kunde öppnas och slutas på längden.
Med den sålunda 3-delade formen var en framkomlig väg funnen för den vidare
utvecklingen.
Redan 1859 uppfanns i England en butelj blåsningsmaskin för halvautomatisk drift,
där formen — med den blivande flaskan upp och nedvänd — fylldes med glas uppifrån,
medan luften inpressades underifrån. Tillverkningen blev emellertid aldrig fullgod.
Ej bättre blev resultatet vid några andra under åren 1860—1861 uppfunna maskintyper.
Det lyckades icke att blåsa hela buteljen på en gång. Efter en mellanperiod av c:a
25 år togos försöken ånyo upp i Amerika och i England 1886, varvid man uppdelade
buteljens tillverkning i flera olika moment, så att man genom gjutning formade glaset
i en särskild förform, innan själva buteljen utblåstes, och samtidigt tillverkade butelj
-huvudet i en särskild form och med hjälp av en i vertikalled rörlig mall. Ytterligare
förbättringar uppfunnos omkring sekelskiftet såväl av den tyske glasteknikern Severin
som av den engelske Ashley, den franske Boucher och många andra. De flesta av
dessa maskiner voro emellertid halvautomatiska och drevos med handkraft.
Glasmassan anfångades ur ugnen för hand och bragtes i erforderlig mängd in i maskinen.
Biiteljmaskiu enligt Owens system. De modernare maskinerna äro fullt
helautomatiska och drivas med maskinkraft. Glaset upphämtas ur ugnen av maskinen själv
och lämnar densamma som en fullt färdig butelj. Den första av dessa maskiner
konstruerades i Amerika 1899 av Owens. Redan 1896 hade emellertid amerikanerna
Cros-key och Locke i Pittsburgh erhållit patent på en mataranordning baserad på principen
att direkt ur ugnen i ett nedåt mynnande kärl uppsuga glasmassan. Denna
uppfinning förbättrade Owens på så sätt, att han direkt använde den till maskinen hörande
förformen, som genom en särskild inrättning på en arm fördes delvis in i ugnen och där
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
